Vad
är ideologier och vad ska man med de till? Kortfattat kan man säga att
en ideologi är en tanke om hur samhället bör fungera på bästa sätt. I
och med att det finns olika uppfattningar om vilket samhälle som är det
bästa så kommer olika ideologier att stå mot varandra.
Under 1800-talet
växer nya grupper fram med krav på inflytande. Det är
fabriksägare och arbetare med olika intressen att bevaka.
De stora ideologierna
som växer fram under 1800-talet har sina rötter i 1700-talets upplysning.
Det som då skulle upplysa världen var förnuftet och upplysningen innebar
att förnuftet skulle få större frihet. Det medförde nya tankar om mänskliga
fri- och rättigheter, den starka kungamaktens vara eller inte vara och
ökade krav på inflytande från den framväxande medelklassen.
Längst gick de
här tankarna i den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 och
den franska revolutionen 1789-1804. Den nya friheten skulle gälla både
tankar och ekonomi. Det blev en grund för liberalismen.
Den ökade handeln med slavar och kolonier skapade enormt stora vinster,
industriproduktionen byggdes upp och med den växte nya ekonomiskt starka
grupper fram med krav på politiskt inflytande och fri marknad.
Men det kom också
en reaktion mot den snabba förändringen och det nya tänkandet. Det nya
sättet att producera varor och bedriva handel på med framväxande bankhus,
nyrika borgare och en hård konkurrens innebar också att det fanns förlorare.
En grupp förlorare var adeln som alltmer tappade mark mot borgarklassen.
Vissa menade att samhällsförändringen gick för snabbt. Franska revolutionen
hade visat att utvecklingen till slut blev okontrollerbar. När massorna
tog makten ledde det till diktatur och giljotinerna förkortade människor
på löpande band. Resultatet av alla proklamationer om mänskliga rättigheter
blev till sist åter ett kungligt envälde och krig. Kritiken från de
kungatrogna, adeln och kyrkan blev till en ideologi om att snabba förändringar
bör undvikas. Ideologin som var en reaktion mot liberalismen fick namnet
konservatism.
Det fanns fler
förlorare i den framväxande industrialiseringen. Konkurrensen var hård
samtidigt som det fanns gott om billig arbetskraft. Jordbrukets effektivisering
tillsammans med en snabb befolkningsökning ledde till att fabriksägare
kunde utnyttja sina arbetare maximalt. Lönerna var usla, arbetsdagarna
långa och många gånger direkt farliga. Billigast var att anställa barn.
De kostade nästan ingenting och de kunde göra en hel del nytta på fabriker
och i gruvor. För många blev lösningen att emigrera till Amerika. Över
50 miljoner människor lämnade Europa för att bygga en ny framtid på
andra sidan Atlanten.
Men de flesta
blev kvar och ur de förnedrande arbetsförhållandena och livet i de trånga
arbetarkvarteren växte ett starkt missnöje fram. Medellivslängden i
vissa engelska städer på 1800-talet kunde ligga så lågt som 20 år. Samtidigt
som fabriksägare blev omåttligt rika så levde arbetare på svältgränsen.
Bristerna i det nya samhällets fria marknad kritiserades allt mer högljutt
och bildade kärnan i socialismen.
Senast
updaterat 06/03/10 15:47