Handel och hantverk
 

Handeln ökade i Europa och en början till världshandel inleddes. Över världshaven drevs en krydd- och ädelmetallshandel som gav stora vinster. 1500-talets handelssystem präglades av naken exploatering och plundring. Mildare uttryckt så fördes handeln på Europas villkor.

Hantverket (varuproduktionen) hade drabbats mindre av senmedeltidens kris. Nu fick man en ökad efterfrågan tack vare befolkningsökningen. På grund av den ökade specialiseringen blev också allt fler icke självförsörjande på varor vilket också det ledde till ökad efterfrågan. Tillverkningen skedde till stor del på landsbygden i förlagssystem. Förläggaren, som ofta var handelsman, tog upp beställningar och fördelade arbetet. Arbetet utfördes av bondfamiljerna i deras hem men också i verkstäder. Större produktion med förläggare brukar kallas manufaktur.

1500-talets expansion övergick så småningom i en kris. Mot slutet av 1500-talet var befolkningsökningen större än vad jordbruket kunde föda. Därmed uppkom en försörjningskris. En bit in på 1600-talet var vändningen uppenbar:

Befolkningsökningen stannade av.
Jordbruket stagnerade med en avstannande nyodling.
Priserna föll vilket minskade lönsamheten för varuprouktion och handel och den tidiga textilindustrin fick minskad betydelse.
Handeln minskade.
  silverhandeln gick ned
  baltiska handeln minskade
  ostindienhandeln gick tillbaka
Slavhandeln ökade

Den kris som följde på 1500-talets expansion slog olika i olika länder. Spanien och Italien gick tillbaka som stormakter. De nya ekonomiska kärnområdena blev Holland och England.

I England och Holland skedde en utveckling mot kapitalistiskt jordbruk. Sammanslagning av mindre enheter till effektivare storjordbruk drevs långt. Produktiviteten i jordbruket ökade kraftigt men samtidigt blev många överflödiga på landsbygden. Dessa människor blev billig arbetskraft nomi andra näringar.

I Frankrike gick den här utvecklingen inte lika långt. Här skedde endast en begränsad övergång till kapitalistiskt jordbruk.

I Öst- och Centraleuropa gick utvecklingen åt motsatt håll. Man talar om "den andra livegenskapen". Böndernas situation försämrades samtidigt som den gamla godsekonomin förstärktes. Godsen odlade för export och byggde upp sin rikedom på spannmålsexport.

Senast updaterat 06/03/14 11:04