Hattar och Mössor

Riksrådet (regeringen) hade 16 medlemmar, dess främste medlem var kanslipresidenten.

Riksrådet var juridiskt ansvariga inför ständerna och var den högsta rättsinstansen i Sverige.

Under den första delan av Frihetstiden var Arvid Horn kanslipresident. Han förde en försiktig utrikespolitik för att bevara freden. Under 1730-talet började många att återigen drömma om att ta tillbak det Sverige hade förlorat mot Ryssland. Sverige skulle återigen bli en ekonomisk och militär makt att räkna med.

De som protesterade mot Arvid Horns politik kallade sig själva för hattar (stod för stolt manlighet) medan de kallade Horns anhängare för nattmössor. Dessa partinamn användes under hela frihetstiden. Hattar och mössor var inte vad vi idag kallar partier men de var början till det. Under frihetstiden kan de beskrivas som olika grupperingar. Det som gör dem intressanta just under frihetstiden är att de börjar anta formen av partibildning. Hattarna växte fram som ett oppositionsparti mot Arvid Horns politik, medan mössorna växte fram som en reaktion på hattarna tillkomst.

Hattarna tog över regeringsmakten 1738 och inledde ett krig mot Ryssland 1741. Sverige förlorade ytterligare markområden i Finland vid fredsförhandlingarna 1743. Efter ytterligare krig (mot Tyskland 1757-1762) och frikostigt industri- och handelsstöd gick makten över till mössorna. Det blev nu en kärvare ekonomisk situation för industrin när de ekonomiska stöden drogs in. Många företag fick läggas ner.

Vid slutet av frihetstiden vars det inte enbart oenigheter mellan partierna utan även mellan stånden. De ofrälse stånden ville ta bort privilegierna för frälsestånden.

Senast updaterat 06/03/10 15:54