Krafter och rörelser år 6 2016-2017

Lärandematris Fysik

Krafter och rörelser

 

     

Baskunskaper och begrepp

 

 

 

Jag kan ge exempel på och beskriva olika krafter som finns eller uppstår när jag cyklar och idrottar.

Jag använder några av begreppen:

 

-tyngdkraft, tryckkraft, dragkraft, jämnvikt, tyngdpunkt, friktion, tröghet, lufttryck, vattentryck, kraftpil

 

 

Jag kan förklara och visa på enkla samband mellan olika krafter som finns eller uppstår när jag cyklar och idrottar.

Jag använder några av begreppen:

 

-tyngdkraft, tryckkraft, dragkraft, jämnvikt, tyngdpunkt, friktion, tröghet, lufttryck, vattentryck, kraftpil, acceleration, centrifugalkraft

 

 

Jag kan förklara och visa på enkla samband och göra jämförelser mellan olika krafter som finns eller uppstår när jag cyklar och idrottar.

Jag använder några av begreppen:

 

-tyngdkraft/gravitation, tryckkraft, dragkraft, jämnvikt, tyngdpunkt, friktion, tröghet, lufttryck, vattentryck, kraftpil, acceleration, centrifugalkraft

Resonemang om samband

 

 

 

 

 

Jag kan enkelt berätta om några samband mellan några av följande rörelser:

 

 

  • glid och friktion
  • kast/hopp och tyngdkraft
  • balans och tyngdpunkt
  • cykling/springning och luftmotstånd
  • simning och vattenmotstånd/friktion

 

Jag kan berätta med flera detaljer och enkelt förklara orsakerna till några samband mellan några av följande rörelser:

  • glid och friktion
  • kast/hopp och tyngdkraft
  • balans och tyngdpunkt
  • cykling/springning och luftmotstånd
  • simning och vattenmotstånd/friktion

Jag kan berätta med många detaljer och detaljerat förklara orsakerna till samband mellan flera av följande rörelser:

 

  • glid och friktion
  • kast/hopp och tyngdkraft
  • balans och tyngdpunkt
  • cykling/springning och luftmotstånd
  • simning och vattenmotstånd/friktion

 

Undersökningar

och planeringar

Jag kan genomföra enkla undersökningar utifrån lärarens planeringar

 

och kan även hjälpa till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån med mycket hjälp från andra.

 

 I arbetet använder jag utrustning på ett säkert och ganska fungerande sätt.

 Jag kan genomföra enkla undersökningar utifrån lärarens planeringar

 

och kan även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter lite hjälp från andra går att arbeta systematiskt utifrån.

 

 

 

I arbetet använder jag utrustning på ett säkert och fungerande sätt.

 

Jag kan genomföra enkla undersökningar utifrån lärarens planeringar

 

och kan även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån utan bearbetning utan hjälp från andra.

 

 

 I arbetet använder jag utrustning på ett säkert, fungerande och effektivt sätt.

 

Jämföra resultat

Jag kan jämföra mina och andras resultat och berätta om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt

 

Jag bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.

Jag kan jämföra mina och andras resultat och berättar detaljerat om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt

Jag ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.

Jag kan jämföra mina och andras resultat och berättar mycket detaljerat om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt

 

Jag ger förslag som kan förbättra undersökningen.

Dokumentera undersökningar

 

Jag gör enkla dokumentationer av mina undersökningar i text och bild.

 

Jag gör tydliga och noggranna dokumentationer av mina undersökningar i text och bild.

 

Jag gör mycket tydliga och mycket detaljerade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

 

 

 

Ex

  • En boll som kastas faller till marken på grund av tyngdkraften.

 

 

 

 

 

 

 

 

  • En person som glider bra ner för en rutschkana har lite friktion.

 

 

 

 

 

 

 

Ex:

  • En boll som kastas faller till marken på grund av tyngdkraften, det vill säga jordens dragningskraft. Ju hårdare kraft bollen kastas med desto längre tid tar det innan den landar.

 

 

 

  • En person som glider bra ner för en rutschkana har lite friktion för personens klädsel orsakar lite motstånd mot rutschkanan.

 

Ex:

  • En boll som kastas faller till marken på grund av tyngdkraften, det vill säga jordens dragningskraft som också kan kallas gravitation. Ju hårdare kraft bollen kastas med desto längre tid tar det innan den landar eftersom det tar längre tid för tyngdkraften att dra bollen nedåt om kraften bollen får när den kastas är stor. Det är av samma anledning som en längdhoppare behöver ha hög fart och stor kraft i avhoppet för att hinna flyga länge i luften innan tyngdkraften hinner dra personen ned till marken.

 

  • En person som glider bra ner för en rutschkana har lite friktion för personens klädsel orsakar lite motstånd mot rutschkanan. Om en idrottare vill glida eller inte utan få bra fäste är det då motsatt viktigt att ha rätt hjälpmedel och bra kläder/skor som ger lite eller mycket fäste beroende på om man vill ha hög eller låg friktion. Därför har till exempel gymnaster talk på händerna för att inte svettas och glida på svetten och målvakterna handskar för att få hög friktion mot bollen som ska fångas.