Medeltiden fick sin
benämning när renässansmänniskan väckte liv i
antikens tänkande. Det var antikens ideal som skulle råda inom
konst, litteratur och vetenskap. Tiden mellan antiken och renässnstiden
kom att benämnas som tidenmellan, den mörka tiden, den tiden
man inte tyckte att något hade hänt. Tiden uppfattades som
fattig, våldsam och allmänt elände.
På 1800-talet
fick medeltiden en upprättelse där man lyfte fram katolsk
fromhet och ridderlighet. Men det är först efter andra världskriget
som vår kunskap om medeltiden har förändrats och blivit
mer nyanserad. Numera framstår perioden som dynamisk med stora
förändringar inom teknik, ekonomi och politik. Idag används
medeltiden som ett slagkraftigt säljargument, speciellt under sommarhalvåret,
då vi kan bege oss från den ena svenska stadens medeltidsvecka
till nästa. Medeltiden har blivit en säljbar turistattraktion.
Medeltiden omfattar
en period av ungefär tusen år. För att lättare
förstå och för att få lite ordning på historien
delar vi in den i fyra perioder:
Folkvandringstid 400-600
Äldre medeltid 600-1000
Högmedeltid 1000-1300
Senmedeltid 1300-1500
Norden låg
under medeltiden i Europas utkant såväl geografiskt som kulturellt.
Det var först då nordborna fick mer omfattande kontakter
med kontinenten som de fick del av den gemensamma europeiska utvecklingen.
Det dröjde ända till mitten av 1000-talet innan Norden kristnades
och de olika nordiska staterna började växa fram. Därför
brukar man räkna med att nordens medeltid börjar ca år
1000 och sträcker sig fram till 1500.
Senast
updaterat
06/03/09 11:21