Sapfo och lyriken    

Sapfo föddes på 600-talet före Kristus och är vår första kända västerländska poet.

Hennes verk skrevs ned på 300-talet före Kristus men mycket av det brändes senare och fördömdes av kyrkan. Det var först på 1900-talet som en del av hennes lyrik återfanns, i övrigt har dikterna spridits muntligt i fragmentarisk form. Hon levde på ön Lesbos där hon framförde sina dikter till lyra (därav ordet "lyrik"). Sapfo var gift men hade älskarinnor.

Sapfo spelade lyra.

Hennes dikter handlar oftast om kärlek och känslor. Hon har blivit en förgrundsgestalt för många lesbiska kvinnor.

Sapfos versteknik överlevde henne och har efterliknats av många. Den sapfiska strofen (strof = stycke) består av tre längre verser (rader) och en kortare.

Gudars like syns mig den mannen vara

Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mitt emot dig kan sitta, han som
i din närhet lyss till din kära stämmas
älskliga tonfall

Och ditt ljuva, tjusande skratt som alltid
i mitt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;

tungans makt är bruten och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
för mina öron.

Svetten rinner ned och en ristning griper
all min arma kropp. Jag blir mer färglöst
blek än ängens strå. Och det syns som vore
döden mig nära.

---

Av: Sapfo
Tolkning: Emil Zilliacus