x:35 y:745 110x165
Under medeltiden var nästan alla människor bönder. Den politiska centralmakten var svag, det var ett jordbrukssamhälle. Omkring nio tiondelar av befolkningen bodde i Europa på landsbygden och sysslade med jordbruk. Människorna under medeltiden hade en kristen tro som styrde mycket av vad de gjorde och tänkte.
Människorna som levde på medeltiden åt rätt nyttig mat. Basen var bröd och gröt. Oftast var brödet grovt. Det vita, fina vetemjölet får man genom att sikta bort mycket av sädeskornet, och det kunde bara de rikaste unna sig. Därför åt de flesta människor rågbröd till vardags och vetebröd vid stora fester. Om man hade dåligt med mat kunde man blanda in den inre barken från ett träd. Då kallades det för barkbröd. Man åt också rotfrukter som rovor, morötter och kålrot. Man gjorde ofta grytor på det. Kål i alla former var väldigt vanligt och därför kallades vissa köksträdgård för kålgård. Lök och vitlök var viktigt också. Kött åt man, mer ju mer pengar man hade. Köttet var sällan färskt utan saltat, torkat eller rökt. Det gjorde att man blev törstig så många drack flera liter per dag. Fast det var svagt öl.
Mjölk drack man inte som den var. Istället gjorde man smör, ost och surmjölk av den. Dessutom drack man kärnmjölken som blir när man kärnar smör och vasslan som blir när man gör ost.
I fastan var kött förbjudet. Då åt man fisk, oftast saltad eller torkad.
I staden bodde allt från tiggare till rika köpmän. Helt vanliga vänliga människor, som köpdrängar, pigor, hushållerskor, lärlingar och arbetskarlar var de flesta som bodde i städerna. Att man bodde på landet eller på en gård var ändå det vanligaste.
På gården arbetade man med att framställa allt en familj behövde för att överleva; till exempel bröd, mjölk, ägg, kött, grönsaker och ull (självhushåll). Kläder, möbler och redskap tillverkade man också på egen hand.
Undermedeltiden ändrades modet. År 1300 hade kvinnor en underklänning med lång ärm. Över den hade man en "surcot" , en överklännning. Den kunde ha vida ärmar eller vara ärmlös och den var lite kortare än surcoten. under en tid var ärmhållen så stora att de gick ner till höften. Sådana ärmhål kallade prästerna för "helveteshål". Vuxna kvinnor hade haklin och pannlin eller en slöja och ovanpå en hatt på huvudet. Det var viktigt att håret inte syndes. gift kvinna. Håret kunde vara bart om man var en oPå fötterna hade man tunna skor. Både kvinnor och män hade mantlar som ytterplagg.
Män hade till exempel en kjortel och över en skjorta, hosor och skor eller stövlar. En hatt eller en struthätta var det de hade på sitt huvud.
Medeltidens fängelse var slottens källare och torn, eller underjordiska hålor dit fångarna sänktes ned genom ett hål i taket. I stadsmuren, i rådhusen och i klostren fanns fängelserna i städerna. De låg oftast under marken och var därför fukti´ga och saknade fönster. Fångarna satt bundna till händer och fötter i kraftiga stockar eller kedjor.
De flesta bönders hus låg i en by och åkrar runt om. Det fanns även ensamgårdar under medeltiden. I byns jordinnehav delade man till en början in de i två delar:
* den ena delen var frö spannmålsodling
* den andra delen var betesmark
Varje bonde i by fick en lika stor del av åkern att odla på. Den var alltså indelad i smala strängar och det var lätt för en bonde att råka komma in på grannens del av åkern. Varanat år lätt man jorden ligga i träda för att den inte skulle förlora alla näringsämnen.
Under medeltiden fick de fattiga äta t.ex. gröt basserad på kornmjöl och vatten som de åt med t.ex. honung eller bär. Medans de fattiga åt detta kunde de rika unna sig t.ex. gröt på vetebröd, vispat eller saffran som sedan serverades med socker och kanel.
