Högtryck (anticyklon), motsatsen till lågtryck, är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen. Luften runt ett högtryck roterar medurs på norra halvklotet och moturs på södra. Orsaken till virvelns riktning ligger i jordens rotation, den så kallade Corioliskraften.

Högtryck håller undan molnområden och medför oftast fint, varmt och klart väder på sommaren. Vanligen stiger temperaturerna på sommaren, medan de sjunker under vintern. Även under högtryck kan regn och regnskurar förekomma, men det är mest fråga om lokala. När luften styrs nedåt och sammanpressas värms luften upp och molnen löser ofta upp sig.

I ett högtryck bildas ofta ett skikt som kallas subsidensinversion. Det ligger cirka 1500 meter upp och där samlas fukt. Om detta skikt inte upplöses av solen kan moln ligga kvar i den hela dagen. På sommaren är solen så stark att den bryter upp inversionen, men på hösten och vintern räcker inte alltid solenergin till för att få bort molnen. ^[1] Då bildas dimma och dimmoln som kan ge ett sken av mulet väder med duggregn.

Högtrycksrygg bildas vanligtvis mellan två eller flera avlägsna högtryck. Det sker ofta när flera lågtryck omringar högtrycken utan att bryta vägen mellan dem. Högtrycksryggen ger ungefär samma väderlek som ett högtryck men många gånger märkbart kortare perioder.^[2]

På väderkartan betecknas högtryck med det nationella ordets begynnelsebokstav i versal. I Sverige således med ett stort H.

Högtryck