1948 vinner Sydafrikas nationalistparti parlamentsvalet. Kort efter valsegern införs de raslagar som skulle göra sig kända världen över under namnet apartheid – en lagstiftad segregation mellan svarta och vita till den vita befolkningsgruppens fördel.

I detta avsnitt av världens händelser får vi följa kampen mot apartheid i Sydafrika, och se vilken roll Nelson Mandela spelade för rörelsen. Vi får även bevittna hur svårt det är att kämpa för rättvisa när världssamfundet vänder ryggen till.

OBS! Vi vill förvarna om att filmen innehåller starka berättelser och bilder.

 


 

 

9

 


 

 

 

 

 

Frågor efter visning

  1. Vad vet ni om Sydafrikas koloniala historia? Hur har maktfördelningen sett ut i landet? 
  2. Vad innebar raslagarna för Sydafrikas svarta befolkning? 
  3. Varför lämnade ANC den fredliga vägen för väpnat motstånd? 
  4. Vilken roll spelade den socialdemokratiska Svenska regeringen? 
  5. Varför tog det så lång tid för omvärlden att reagera på förtrycket i Sydafrika? 
  6. Vilka utrikespolitiska medel användes för att sätta press på Sydafrika? 
  7. Hur gick det för Sydafrika efter apartheidregimens fall? 
  8. Diskutera! När tycker ni att det är okej med väpnat motstånd?

__________________________________________________________________________

 

Nyckelord

__________________________________________________________________________


Bakgrund


Apartheids raslagar innebar att svarta människor ifråntogs många av sina rättigheter. De fick inte gå eller bo var de ville utan en vit persons tillstånd, inte rösta och inte gifta sig över rasgränserna. Den svarta befolkningen hade sedan de första kolonisatörerna kommit till Sydafrika varit underordnade, men att rassegregationen befästes i lag var ett större steg än någonsin mot att cementera de rasistiska strukturerna i landet. Missnöjet med raslagarna ledde snart till protester i Sydafrika, och fler anslöt sig till motståndsrörelsen. Men apartheidregimen skulle visa sig vara villig att ta till alla medel för att behålla den rådande ordningen. Vid en fredlig demonstration i Sharpeville öppnar polisen eld mot demonstranterna, och 69 personer, varav många var kvinnor och barn, mister livet.


Nelson Mandela hade sedan apartheidregimens tillträde förespråkat ett fredligt motstånd. Han hade tillsammans med vännen och kollegan Oliver Tambo öppnat en juristbyrå där de gav juridisk rådgivning åt mindre bemedlade personer ur den svarta majoritetsbefolkningen. Mandela trodde på den fredliga vägen, och var starkt influerad av Mahatma Gandhi. Men massakern i Sharpeville fick Mandela att lämna idéerna om ett fredligt motstånd, för att ansluta sig till den väpnade kampen mot apartheid. Den tidigare ickevåldsrörelsen bytte riktning, och ANC likaså. Snart inleddes attacker mot regeringsbyggnader, och 1964 döms Nelson Mandela till livstids fängelse för sitt väpnade motstånd.


Nelson Mandela skulle komma att tillbringa 27 år i fängelse. Under dessa år fortgick rassegregationen, och motståndet mot den. Ytterligare en demonstration får ödesdigra konsekvenser – 600 människor skjuts ihjäl och i omvärlden börjar folk protestera mot regimens brutala metoder. Men världssamfundet står splittrat. När FN vill införa ett vapenembargo mot Sydafrika lägger USA och Storbritannien in sina veton. I Sverige däremot har den socialdemokratiska regeringen tydligt tagit ställning mot apartheid, och sedan 1965 har Palmeregeringen bistått ANC med ekonomiska medel. Pengarna fördelades i största hemlighet ut via svenska ambassaden i Sydafrika. Samtidigt blev tillvaron för den svarta befolkningen allt svårare. Press och radio förbjöds rapportera om situationen i landet, och dagligen misshandlades, dödades och fängslades medlemmar ur motståndsrörelsen av polisen och militären.


Inte förrän i mitten av 70-talet började världen vakna ur de utbredda vanföreställningarna om ett blomstrande Sydafrika under apartheid. Trots Ronald Reagans misstycke röstade USAs kongress igenom sanktioner mot Sydafrika, och i FN gick resolutionen om ett vapenembargo slutligen igenom. De internationella påtryckningarna tvingade Sydafrika att avskaffa vissa raslagar, och 1989 fick den sittande presidenten kliva åt sidan för att lämna plats åt F.W. de Klerk. Detta blev den stora vändpunkten. Den nye presidenten hävde förbuden mot motståndsrörelsen, och frigav politiska fångar, varav en var Nelson Mandela. De Klerk och Mandela tog senare emot Nobels fredspris, och banden mellan Sverige och Sydafrika var starkare än någonsin. Några månader efter sin frigivning kommer Nelson Mandela till Sverige för att tacka Olof Palme för att han inte gjort som resten av världen och vänt bort blicken – utan rakryggat försvarat den svarta medborgarrättsrörelsen i Sydafrika när ingen annan gjorde det. 

moln.jpg

Världens händelser - Nelson Mandela

Filmhandledning

Filmfakta