Introduktion

Varmt välkommen till kursen Historia A. Historia är ett mäktigt och stort ämne som innehåller så mycket. Allt har ju sin historia och därför kan man tala om länders historia, teknikhistoria, idrottshistoria, kvinnohistoria, lokalhistoria och så vidare. Att följa sin släkt bakåt i tiden är också det historia. Det som ändå gör historia till ett ämne är att man studerar sådant som har hänt. Tidsaxeln följs bakåt. "Ett viktigt skäl att följa tidens spår bakåt är att det hjälper oss att förstå nutiden." Dagens förhållanden har historiska förklaringar. Förhoppningsvis lär oss historien hur vi bör hantera dagens problem. Historia blir då inte begränsat till en avlägsen tid utan ett högst aktuellt ämne. Av det skälet stannar vi inte upp studierna i den här kursen när vi börjar närma oss vår egen tid utan följer utvecklingen ända fram till i dag. Att leta sig bakåt innebär att ta del av fascinerande händelser. Ofta hamnar vi i ofantlig grymhet, fattigdom och lidande. Välskrivna historiska dokument kan vara hemska att behöva ta del av. I andra fall förvånas man av uppfinningsrikedom, livskraft och glädje. Historia är en mycket rik och spännande värld att ta del av och vi hoppas att vi med den här kursen väcker en lust att fortsätta med historia även efter det att kursen avslutats.

Upplägg

Kursen består av sju moduler som följer ett kronologiskt upplägg. Vi börjar i forntiden och arbetar oss sedan fram till idag. Varje modul består av en grundtext som alla läser. Här finns målen för studieenheten, en text som kortfattat sammanfattar tiden samt de olika studiealternativen beskrivna. Du väljer ett av de alternativ som finns, söker material och arbetar dig igenom enheten. Varje studieenhet avslutas med att du skickar in insändningsuppgiftt och vi svarar med kommentarer. Därefter går du vidare till nästa studieenhet.

Material

Vi har valt att inte arbeta efter en kursbok eftersom det betyder stora begränsningar när det gäller valfriheten. Men om du ändå vill ha en bok som stöd så kan du förstås använda det. Det finns en mängd gymnasieböcker på marknaden med olika uppläggningar. De kan vara bra att ha tillgång till om det är något område som man vill få en bättre överblick över. Det material som finns skrivet i själva kursen är bara en kortfattad introduktion till de olika tidsperioderna. Efter varje sådant avsnitt finns kontrollfrågor som är självrättande. Därefter söker du själv material som passar det studiealternativ du valt. Ofta finns tips var du kan hitta material där studiealternativet presenteras. Vi ger förslag på bra länkar men glöm inte bort biblioteken som fortfarande ofta är den bästa vägen att hitta bra material.

Bibliotek

Biblioteken är guldgruvor att söka material i. Det kan vara bra att gå till ett bibliotek och se hur böckerna är ordnade. De är uppställda i lite olika ordningar och därför kan man behöva titta på fler ställen för att hitta böcker om samma ämne. K. Först finns hyllan för allmän historia. Här hittar man böcker om historisk metod och allmänna kunskapar som kan vara bra att känna till. Här står uppslagsböcker och samlingar som täcker mycket långa tidsperioder. Därefter finns en kronologisk uppdelning från forntiden och fram till efterkrigstiden; K2 (forntiden och antiken), K3 (medeltiden) och så vidare. Kc står för svensk historia. Också här finns först en allmän del och därefter görs en uppdelning efter olika tider. Historiska böcker finns också sorterade geografiskt för övriga länder. Frankrike står t ex under Kj, Ryssland hittar man under Kma och USA under Kqa. Det finns också en uppdelning mellan olika historiska inriktningar; kulturhistoria (Kt), socialhistoria (Ku), ekonomisk historia (Kv) och krigshistoria (Kx). Förutom historiehyllorna finns andra delar av biblioteket man kan använda. Arkeologi finns under J. Är det någon speciell person man vill veta mer om så kan man hitta böcker under biografier (Z). Kanske är man särskilt intresserad av socialhistoria och hur folk levt. Då kan man förutom socialhistoriehyllan också hitta en del under etnografi, socialantropologi och etnologi (M). Man kan också söka material i tidskrifter, till exempel Populär Historia och Historisk tidskrift. Också andra tidskrifter har ibland historiska rön (till exempel Illustrerad vetenskap och Forskning och framsteg). Dagstidningar är en utmärkt källa och ett bra sätt att komma den tid man studerar lite närmare. Från mitten av 1800-talet kan man hitta tidningar. Ofta finns de lokala tidningarna mikrofilmade (eller i pappersform) bevarade på stadsbiblioteken. Det går också att göra artikelsök på biblioteken. Det blir en bra genväg till artiklar som skrivits om ett speciellt ämne. Ofta är artilar väldigt bra källor att utgå ifrån. De ger ofta en snabb överblick över ett område samtidigt som de är aktuella. Tänk på att de som jobbar på biblioteken är experter på att plocka fram bra material. De är också till för att visa t ex artikelsök.

Lite om källor

"Du bör ha ett kritiskt förhållningssätt till det du läser och ställa frågor till texten av ifrågasättande karaktär... " Oavsett var du hittat ditt material så är det viktigt att funderar en del på vad det är för typ av källa du har: -Hur har författaren fått fram sina fakta? Kan man vara säker på att de fakta som förmedlas är sanna? Vad har den som skrivit för förhållande till det han skriver om? Finns det andra som har gjort andra tolkningar? Inom historieämnet skiljer man mellan två olika typer av källor: kvarlevor och berättande källor. Kvarlevor är sådant som finns kvar från den tid och händelse man beskriver. Det är en förstahandskälla som kan vara både föremål och texter. Exempel på kvarlevor är byggnader, ruiner, skelett, föremål, skriftliga dokument. Berättande källor är just berättelser om en historisk händelse. Det är en historia som förmedlas. Det kan vara till exempel en historisk bok, en artikel eller en muntlig berättelse. Ibland är gränsen mellan berättande källor och kvarlevor inte tydlig. Dagböcker till exempel kan vara både kvarlevor och berättande källor, beroende på hur de används. Det är viktigt att du visar vilka källor du använt. Det kan du göra i texten med hjälp av fotnoter eller parenteser men det går också att i början eller slutet av uppgiften redovisa varifrån du hämtat uppgifterna. Tänk på att du redovisar hela webadresser om du använder det. Källkritik är ett viktigt begrepp inom ämnet historia. Det innebär att man värderar de källor man använder. En berättande källa blir mer trovärdig om den befinner sig nära händelsen både i tid och rum. En källa som skrivs ned först efter att den berättats i flera led måste man behandla med större försiktighet än en förstahandskälla. Dessutom måste man värdera källan efter vilka syften som kan finnas med att sprida en viss uppgift. Det är en fördel att kunna jämföra flera oberoende källor.

Förhållningssätt

Framlänges eller baklänges historieskrivning Historia har historiskt sett används i olika syften. Det är naturligtvis också ett förhållande som råder idag. Vår historia är präglad av det samhälle vi lever i. Det kommer vi aldrig ifrån. Vi tolkar historien med den syn på samhälle vi lever med. Man talar om att man läser historien baklänges och ser och bedömer historien efter vårt eget sätt att se på saker. Därmed gör man inte historien rättvisa. Men det är viktigt att kunna sätta sig in i andras tänkande och så lite som möjligt döma människor efter våra kriterier. Motsatsen blir då att läsa historien framlänges. Det är svårare men också mer givande. Då försöker man bedöma historien utifrån den tidens tänkande. Att försöka läsa historien framlänges kan vara en bra målsättning även om den är svår att leva upp till. Idealistisk och materialistisk historia Idealistisk resp materialistisk historia kan ses som två olika sätt att hantera historiska källor på och två olika sätt att förklara historiska händelser. Den idealistiska historiesynen betonar enskilda personer medan den materialistiska historiesynen ser på ekonomiska faktorer. Det är naturligtvis också möjligt att kombinera båda synsätten. Det vill säga man kan hävda att en historisk person haft stor betydelse för en händelse men att en viktig förutsättning ändå varit de ekonomiska förhållandena.

Senast updaterat 06/03/14 10:01