Människans fysiska utveckling

 

www.infomedica.se

 

Fosterutveckling:

http://www.kanalen.org/foraldrar/fakta/faktabanken.php?idet=22&PHPSESSID=b0b8a21a9d5e44ef7bf6e446fa32fd3a

 

Barnets motoriska utveckling:

http://www.pampers.se/sv_SE/home/stageid/100.do

 

Pubertet:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pubertet

 

Åldrandet:

http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=597

 

Multimedia: CD – ROM; Barnet, Vision park CD- ROM- Den fantastiska människokroppen, Bonniers

 

En väsentlig fysisk skillnad mellan barn och äldre, är att barn befinner sig under tillväxt och utveckling. Kunskap om den normala utvecklingen och tillväxten är nödvändig när det gäller att tidigt upptäcka eventuella avvikelser.

 

Som mått på den fysiska tillväxten brukar längd, vikt och för de yngre barnen även huvudomfång användas. Vid bedömning av mätvärden är det viktigt att ta hänsyn till normal- variationer uppåt och nedåt. Dessa normala variationer finns angivna i barnavårdscentralernas tillväxtdiagram.

 

Det nyfödda barnet:

Omedelbart efter framfödandet sugs barnets näsa och svalj rent från nersvalt fostervatten och slem, detta för att barnet ska komma igång att andas. Barnmorskan kontrollerar det nyfödda barnets reflexer. Reflexerna är viktiga för det nyfödda barnets utveckling men försvinner sedan vid ca 6 månaders ålder.

 

Alla organ är inte fullt utvecklade när barnet föds, bl.a. nervsystemet. Det är inte fullt utvecklat förrän barnet är 10-12 år. Utvecklingen under spädbarnstiden är mycket snabbare än under någon annan period i livet.

 
Vissa sinnesorgan är väl utvecklade hos de nyfödda, andra utvecklas långsamt under de första levnadsmånaderna.

·        Synen är redan från början utvecklad så att barnet klarar av att skilja mellan ljus och mörker. Föremål som är på ganska nära avstånd reagerar de också för.

·        Hörseln är helt färdigutvecklad vid födseln fast de ännu inte förstår ljudens betydelse.

 

Hos spädbarnet är skelettet mjukt med stort inslag av brosk. Först vid 20-årsåldern är skelettet helt förbenat och längdtillväxten upphör. Längdtillväxten är störst under det första levnadsåret och under puberteten. Muskelmassan växer efterhand men är hos det lilla barnet litet i förhållande till kroppsvikt. Det leder till att barnet ofta måste ta vilopauser i sina aktiviteter. Eftersom böjarmusklerna är starkare än sträckarmusklerna hos det lilla barnet ligger det ofta med böjda armar och ben.

 

Småbarnsåldern, 2-6 år

Vid 2 års ålder kan barnet gå i trappor och springa utan att ramla. Barnet tycker om att växla tempo, det går, springer, hoppar och skuttar, väjer för hinder utan att falla och tvärstannar. Barnet talar flera ord i en följd som blir till en hel mening.


I 2-3 års åldern har alla 20 mjölktänderna kommit.


Vid 3 års ålder är balansen mycket god. Trehjulingen behärskas allt bättre, det kan trampa, styra och se sig om när det cyklar. Även händer och fingrar har blivit säkra. Barnet kan lätt äta själv.


Vid 4-5 års ålder är finmotoriken god och barnet ritar, klipper, syr, skriver siffror och bokstäver. De utvecklar språket och är vetgiriga. 5-åringen rör sig nästan som en vuxen. I den åldern är barnet lugnt och harmoniskt.


I 6-årsåldern är barnet inne i en kraftig tillväxtperiod. Armar och ben blir långa. Barnet blir fumligt, klumpigt och har svårt att kontrollera sina rörelser. Det blir en tydlig tillbakagång. Detta irriterar barnet som har svårt att acceptera sina förlorade färdigheter.


I 6-års åldern börjar barnet tappa mjölktänderna och de ersätts av de permanenta tänderna som i vuxen ålder är 32 st.

 

6-12 år

I 6-7 årsåldern sker en markant förändring av kroppsproportionerna. Skolbarnet lär sig behärska kroppsrörelserna. De flesta barn har lärt sig cykla och utöva någon sport. Flickor och pojkar är fortfarande jämbördiga i fysiska prestationer. Flickor börjar nu umgås med flickor och pojkar med pojkar. Finmotoriken övas genom att barnet lär sig läsa och skriva. Motoriken och kroppsbehärskningen ger barnet självkänsla. Inlärningen går snabbt och de snabba framstegen sporrar till träning.

 

Puberteten

Puberteten är den period när barnet utvecklas till vuxen. Den pågår mellan 9 och 16 års ålder. Den första delen 9 -13 år brukar kallas förpubertet. Flickor brukar komma i puberteten 1-2 år tidigare än pojkar.

 

Under puberteten börjar könskörtlarna aktiveras och hypofysens hormoninsöndring stimulerar äggstockarna att producera kvinnligt könshormon, östrogen. Detta bidrar till att flickornas bröst växer och höfterna får rundare former. Dessutom ökar kroppsbehåringen kring könsorganen och flickorna får menstruation. Ansikte och kropp ändras från flickaktiga till alltmer kvinnliga former.


Hos pojkarna bidrar hypofysens hormoninsöndring till att testiklarna producerar testosteron, rösten mörknar och de kommer i målbrottet. Kroppsbehåringen ökar, testiklar och penis växer och snart får pojken den första ofrivilliga sädesuttömningen.
Bägge könen ökar i längdtillväxt men pojkar blir som regel längre än flickor. Arv och tillväxthormoner avgör den slutliga längden. Under puberteten ökar pojkarnas muskelstyrka och blir betydligt större än flickornas.


Även nu kan skillnaderna i utveckling mellan jämgamla tonåringar vara mycket stora och detta är normalt. Den fysiska utvecklingen sker inte isolerat.

 

Vuxenåldern

Man kan säga att åldrandet börjar redan i befruktningsögonblicket. Åldrandet kan ses som en förändringsprocess som sker under hela individens livscykel. Den första tiden innebär åldrandet en tillväxt och utvecklingsfas för att sedan övergå i en platåfas och sist i en slutfas. Åldrandets hastighet beror på ärftliga faktorer och andra yttre omständigheter s.k. miljö- och livsstilsfaktorer.

 

I en del organsystem ger åldrandet, återgångsfasen utslag i ett tidigt skede, t.ex. i hud och hår. Vi börjar få rynkor och gråa hårstrån. Dessa förändringar kan komma redan i 25-35 årsåldern. Efter 30-årsåldern avtar muskelstyrkan, vilket ger utslag på sportprestationer inom elitidrotten.

 

I samband med menstruationens upphörande vid 45-55 års ålder får kvinnor vissa besvär. Besvär kan yttra sig som svettningar, huvudvärk, trötthet, nervositet och lättretlighet. Perioden kallas övergångsåldern eller klimakteriet och har sin grund i minskad östrogenproduktion i äggstockarna.

 

De individuella skillnaderna är stora men någon gång mellan 60-70 års ålder börjar åldern ta ut sin rätt.

 

Reflektera kring:

Hur inverkar livsstilen på åldrandet?

 

Bearbeta och lös:

1.    Redogör för barnets nyföddhetsperiod, utveckling under det första levnads året, utvecklingen fram till skolåldern och för pubertetsutvecklingen hos flickor och pojkar.

  1. Ge exempel på hur åldrandet påverkar kroppen
  2. Vilka är de vanligaste sjukdomarna hos äldre
  3. Vad är orsaken till att andelen mycket gamla ökar idag
  4. a) För att ha ett holistiskt synsätt på åldrandet så måste man tänka på andra sidor av åldrandet också än enbart det fysiska, vilka är de andra sidorna av åldrandet

b) beskriv kortfattat de olika dimensionerna av åldrandet