Människans fysiska utveckling
Barnets motoriska
utveckling:
http://www.pampers.se/sv_SE/home/stageid/100.do
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pubertet
http://www.medicallink.se/news/showNews.cfm?newsID=597
Multimedia: CD – ROM; Barnet, Vision park CD- ROM- Den
fantastiska människokroppen, Bonniers
En
väsentlig fysisk skillnad mellan barn och äldre, är att barn befinner sig under
tillväxt och utveckling. Kunskap om den normala utvecklingen och tillväxten är
nödvändig när det gäller att tidigt upptäcka eventuella avvikelser.
Som
mått på den fysiska tillväxten brukar längd, vikt och för de yngre barnen även
huvudomfång användas. Vid bedömning av mätvärden är det viktigt att ta hänsyn
till normal- variationer uppåt och nedåt. Dessa normala variationer finns
angivna i barnavårdscentralernas tillväxtdiagram.
Omedelbart
efter framfödandet sugs barnets näsa och svalj rent från nersvalt fostervatten
och slem, detta för att barnet ska komma igång att andas. Barnmorskan
kontrollerar det nyfödda barnets reflexer. Reflexerna är viktiga för det
nyfödda barnets utveckling men försvinner sedan vid ca 6 månaders ålder.
Alla
organ är inte fullt utvecklade när barnet föds, bl.a. nervsystemet. Det är inte
fullt utvecklat förrän barnet är 10-12 år. Utvecklingen under spädbarnstiden är
mycket snabbare än under någon annan period i livet.
Vissa sinnesorgan är väl utvecklade hos de nyfödda, andra utvecklas långsamt
under de första levnadsmånaderna.
·
Synen är redan från början utvecklad så
att barnet klarar av att skilja mellan ljus och mörker. Föremål som är på
ganska nära avstånd reagerar de också för.
·
Hörseln är helt färdigutvecklad vid
födseln fast de ännu inte förstår ljudens betydelse.
Hos
spädbarnet är skelettet mjukt med stort inslag av brosk. Först vid 20-årsåldern
är skelettet helt förbenat och längdtillväxten upphör. Längdtillväxten är
störst under det första levnadsåret och under puberteten. Muskelmassan växer
efterhand men är hos det lilla barnet litet i förhållande till kroppsvikt. Det
leder till att barnet ofta måste ta vilopauser i sina aktiviteter. Eftersom
böjarmusklerna är starkare än sträckarmusklerna hos det lilla barnet ligger det
ofta med böjda armar och ben.
Vid 2
års ålder kan barnet gå i trappor och springa utan att ramla. Barnet tycker om
att växla tempo, det går, springer, hoppar och skuttar, väjer för hinder utan
att falla och tvärstannar. Barnet talar flera ord i en följd som blir till en
hel mening.
I 2-3 års åldern har alla 20 mjölktänderna kommit.
Vid 3 års ålder är balansen mycket god. Trehjulingen behärskas allt bättre, det
kan trampa, styra och se sig om när det cyklar. Även händer och fingrar har
blivit säkra. Barnet kan lätt äta själv.
Vid 4-5 års ålder är finmotoriken god och barnet ritar, klipper, syr, skriver
siffror och bokstäver. De utvecklar språket och är vetgiriga. 5-åringen rör sig
nästan som en vuxen. I den åldern är barnet lugnt och harmoniskt.
I 6-årsåldern är barnet inne i en kraftig tillväxtperiod. Armar och ben blir
långa. Barnet blir fumligt, klumpigt och har svårt att kontrollera sina
rörelser. Det blir en tydlig tillbakagång. Detta irriterar barnet som har svårt
att acceptera sina förlorade färdigheter.
I 6-års åldern börjar barnet tappa mjölktänderna och
de ersätts av de permanenta tänderna som i vuxen ålder är
I
6-7 årsåldern sker en markant förändring av kroppsproportionerna. Skolbarnet
lär sig behärska kroppsrörelserna. De flesta barn har lärt sig cykla och utöva
någon sport. Flickor och pojkar är fortfarande jämbördiga i fysiska
prestationer. Flickor börjar nu umgås med flickor och pojkar med pojkar.
Finmotoriken övas genom att barnet lär sig läsa och skriva. Motoriken och
kroppsbehärskningen ger barnet självkänsla. Inlärningen går snabbt och de
snabba framstegen sporrar till träning.
Puberteten
är den period när barnet utvecklas till vuxen. Den pågår mellan 9 och 16 års
ålder. Den första delen 9 -13 år brukar kallas förpubertet. Flickor brukar
komma i puberteten 1-2 år tidigare än pojkar.
Under
puberteten börjar könskörtlarna aktiveras och hypofysens hormoninsöndring
stimulerar äggstockarna att producera kvinnligt könshormon, östrogen. Detta
bidrar till att flickornas bröst växer och höfterna får rundare former.
Dessutom ökar kroppsbehåringen kring könsorganen och flickorna får menstruation.
Ansikte och kropp ändras från flickaktiga till alltmer kvinnliga former.
Hos pojkarna bidrar hypofysens hormoninsöndring till att testiklarna producerar
testosteron, rösten mörknar och de kommer i målbrottet. Kroppsbehåringen ökar,
testiklar och penis växer och snart får pojken den första ofrivilliga
sädesuttömningen.
Bägge könen ökar i längdtillväxt men pojkar blir som regel längre än flickor.
Arv och tillväxthormoner avgör den slutliga längden. Under puberteten ökar
pojkarnas muskelstyrka och blir betydligt större än flickornas.
Även nu kan skillnaderna i utveckling mellan jämgamla tonåringar vara mycket
stora och detta är normalt. Den fysiska utvecklingen sker inte isolerat.
Man
kan säga att åldrandet börjar redan i befruktningsögonblicket. Åldrandet kan
ses som en förändringsprocess som sker under hela individens livscykel. Den
första tiden innebär åldrandet en tillväxt och utvecklingsfas för att sedan
övergå i en platåfas och sist i en slutfas. Åldrandets hastighet beror på
ärftliga faktorer och andra yttre omständigheter s.k. miljö- och
livsstilsfaktorer.
I
en del organsystem ger åldrandet, återgångsfasen utslag i ett tidigt skede,
t.ex. i hud och hår. Vi börjar få rynkor och gråa hårstrån. Dessa förändringar
kan komma redan i 25-35 årsåldern. Efter 30-årsåldern avtar muskelstyrkan,
vilket ger utslag på sportprestationer inom elitidrotten.
I
samband med menstruationens upphörande vid 45-55 års ålder får kvinnor vissa
besvär. Besvär kan yttra sig som svettningar, huvudvärk, trötthet, nervositet
och lättretlighet. Perioden kallas övergångsåldern eller klimakteriet och har
sin grund i minskad östrogenproduktion i äggstockarna.
De
individuella skillnaderna är stora men någon gång mellan 60-70 års ålder börjar
åldern ta ut sin rätt.
Reflektera kring:
Hur
inverkar livsstilen på åldrandet?
Bearbeta och lös:
1. Redogör för barnets
nyföddhetsperiod, utveckling under det första levnads året,
utvecklingen fram till skolåldern och för pubertetsutvecklingen hos flickor och
pojkar.
b)
beskriv kortfattat de olika dimensionerna av åldrandet