LÄKEKONSTENS HISTORIA

 

http://www.ur.se/vetenskap/202

 

http://www.ur.se/vetenskap/292

 

 

Hippokrates
(ca. 460-377 fKr)

Också kallad "Läkekonstens fader", Hippokrates föddes på ön Kos och han var en exceptionell läkare och att han dog i Larisa, där det står ett monument till hans ära.

En anekdot berättar att han var så skarpsinnig att han en dag mötte en flicka på gatan och han hälsade henne med orden "god morgon, jungfru", men då han mötte henne igen på eftermiddagen sade han "god kväll, kvinna".

Hippokrates var nästan fri från vidskepelse, och han ansåg att sjukdom kom ifrån naturen och inte gudarna. Han sade till och med att epilepsi orsakade av en blockad i hjärnan. Han var den förste läkaren som faktiskt undersökte sina patienter.

En revolutionerande aspekt som uppfanns av Hippokrates var iden om renlighet. När pesten bröt ut rekommenderade han att folk brände sina kläder och kokade vattnet innan de drack det. Det skulle ta 2000 år innan detta återupptäcktes.

Han skrev om diagnostiska metoder, dieter, hygienens vikt, hur man förebygger sjukdomar, kirurgi, kvinnosjukdomar, hur städer och hus bör konstrueras så att människans omgivningar är hälsosamma, massage et.c.

Hippokrates ansåg att hälsan är god när blod, gul galla, svart galla och flegma är i balans. När vi kräks, hostar eller svettas, till exempel, försöker kroppen bli av med en eller flera av dessa ämnena,

Den hippokratiska eden, som han möjligtvis inte själv skrev, svärs fortfarande av nya läkare i många delar av världen. Denna ed är grunden för Världshälsoorganisationens (WHO) etik. Hippokrates introducerade också läkarens tystnadsplikt som alla läkare tillämpar idag.

 

Galenos

Galenos var en företrädare för det grekiska medicinska tänkandet som Hippokrates (ca. 460-370 f. Kr) grundlagt. Grekerna ansåg att det fanns fyra olika kroppsvätskor: blod, slem, gul och svart galla, och att sjukdom berodde på obalans mellan dessa vätskor. För att bota sjukdomen måste man få vätskorna i balans igen, vilket kunde ske genom till exempel åderlåtning eller laxering.

 

Hildegard av Bingen

Hildegard av Bingen (1098 - 1179) var en extraordinär kvinna. Det har sagts att "hade Hildegard varit man, så hade hon varit känd som en av de största konstnärer och intellektuella som världen någonsin skådat". Förutom att hon var abbedissa i ett stort och blomstrande benediktinerkloster, var hon en framstående predikant, läkare, vetenskapare och konstnär. Hon var också poet och kompositör, och hon skrev nio böcker i ämnen som teologi, medicin och fysiologi.

 

Andreas Vesalius

Andreas Vesalius hette mannen som för första gången dissekerade människolik. Före hans tid hade man byggt sina teorier på dissektion av djurlik och applicerade helt enkelt sina iakttagelser på människokroppen. Men Andreas Vesalius blev inte helt oväntat ifrågasatt. Andreas Vesalius föddes i Bryssel på nyårsdagen 1514 och hade redan som liten pojke en fallenhet och passion för att undersöka och dissekera husdjuren därhemma. Det berättas att han även nattetid smög sig ut till kyrkogårdar och galgbackar för att leta efter benknotor och likdelar, något han faktiskt fortsatte med i vuxen ålder. För att undersöka människans anatomi spenderade Vesalius mycket tid på slaktarbodar och kyrkogårdar och det sägs att han stal sitt första kompletta skelett från en avrättningsplats.

 

William Harvey

William Harvey, född 1 april 1578, död 3 juni 1657, upptäckte blodomloppet 1628. Tidigare hade man trott på Galenos antika syn.

 

Edward Jenner

Edward Jenner (1749-1823) Engelsk läkare, som år 1796 utförde den första vaccinationen mot smittkoppor. Hans första patient var hans trädgårdsmästares son, James Phipps. Två år senare publicerade Jenner sina rön, och inom några år insågs betydelsen av denna upptäckt. Från år 1807 framåt blev smittkoppsvaccinering obligatorisk i flera europeiska länder. Upptäckten av smittkoppsvaccineringen är den medicinska upptäckt som sparat mest liv. År 1980 kunde WHO förklara världen fri från smittkoppor, och smittkoppsvirus finns kvar endast i några enstaka laboratorier. Edvard Jenner har också bidragit till kunskapen om hjärtkärlsjukdomar och han var den första som publicerade uppgifter om att vissa fågelarter flyttade söderut under vintern.

 

Olof af Acrel

Olof af Acrel (1717 - 1806) var kirurg med utlänsk erfarenhet. 1745 gav han ut det första teoretiska arbetet i kirurgi: Utförlig förklaring om friska sårs egenskaper. När Serafimerlasarettet öppnades 1752 blev Acrel och Abraham Bäck de första läkarna.

 

Louis Pasteur

Louis Pasteur föddes 1822 i området Jura i Frankrike. Han studerade i Arbois och sedan i Paris. Tidigt väcktes hans intresse för kemi. Men även biologi, fysik och geologi rymdes inom hans forskning. Han gjorde banbrytande insatser inom bakteriologi, antiseptik och han utarbetade vaccin bland annat mot den fruktade sjukdomen rabies.

 

Pasteur grundade ett eget forskningsinstitut - "Institut Pasteur" i Paris. Idag vet vi att mjölken vi köper i butikerna är pastöriserad, det vill säga upphettad till ca 55°, så att skadliga bakterier förstörs. Det var Louis Pasteur som upptäckte att man kunde upphetta vin till 55°-65° för att förhindra efterjäsning. Högre temperatur förstörde vinet och lägre temperatur hade ingen effekt på jästbakterierna.

 

Florence Nightingale

Florence Nightingale är världens mest berömda sjuksköterska. Född 12 maj 1820 i Florens, Italien (föräldrarna gav henne förnamnet efter staden Florens i Italien). Död 13 augusti 1910 i London, England, Storbritannien

Nightingale gjorde sin kanske största insats under Krimkriget, när hon och hennes team med specialtränade sköterskor omorganiserade skötseln av soldaterna med bland annat bättre hygien och sänkte dödligheten med nästan hälften.

 

Hon återvände till Storbritannien år 1857. Hon ägnade sig åt att utveckla sitt yrke och år 1860 grundade hon en skola för sjuksköterskor i London som kallas Nightingale School of Nursing.

 

Wilhelm Conrad Röntgen

Fredagen den 8 november 1895 undersökte Wilhelm Conrad Röntgen i sitt laboratorium i fysiska institutionen vid Julius-Maximilians universitetet i Wurzburg några fenomen som uppstod när han inducerade elektriska urladdningar i ett evakuerat glasrör av en typ som användes inom fysikalisk forskning vid denna tid. Han hade täckt röret med svart papper och rummet var också mörklagt. Han upptäckte då ljusfenomen från några papper som låg några meter från glasröret. Dessa papper innehöll bla bariumhexacyanoplatinat. Även när han försökte stoppa "ljuset" med svart papper, med böcker eller med en planka lyste pappersbunten. Den fredagen kom Röntgen hem sent och när hans fru frågade honom vad han gjort blev svaret att han sett något som ingen annan människa hade sett förrut. Han hade upptäckt det som vi senare har kallat röntgenstrålning. Röntgen låste sedan i princip in sig på sitt laboratorium och undersökte egenskaper hos strålningen och publicerade redan den 28 december sina upptäckter om "Ueber eine neue Art von Strahlen" i en tidskriftserie vid Wurtsburgs universitet (Aus den Sitzungsberichten der Wurzburger Physik.-Medic. Gesellschaft). Den 1 januari 1896 skickade Röntgen några "röntgen fotografier" bl a av sin frus hand där man såg handens ben och en ring som hon bar på ett finger, till en kollega - professor Exner i Wien. Där fick sonen till en redaktör på en nyhetstidning (die Presse) se bilderna och berättade om detta för sin fader som skrev en artikel om Röntgens sensationella upptäckt som publicerades den 5 januari 1896. Information om röntgenstrålningen spreds sedan snabbt via nyhetsmedia - man kunde nu se genom en människa. Röntgen publicerade endast tre artiklar om röntgenstrålningen och han höll endast en föreläsning om sina upptäckter, den 23 januari 1886 på Wurzburgs universitet. Vid denna föreläsning demonstrerade han strålningens egenskaper genom att ta en röntgenbild av handen hos en av åhörarna (Albert von Kölliger). På förslag av Kölliger kallade man därefter denna typ av strålningen för röntgenstrålning. Röntgen fick 1901 det första Nobelpriset i fysik

 

Alexander Fleming

Den engelske mikrobiologen Alexander Fleming noterade 1928 att bakterieodlingar som angripits av en mögelsvamp, Penicillium notatum Westl., var bakteriefria runt möglet. Två engelska kemister, Howard Florey och Ernst Boris Chain, lyckades sedan att isolera en kemisk substans som hade bakteriedödande effekt. Man döpte den till penicillin. Nu kunde man bota bakteriesjukdomar som tidigare hade varit omöjliga att bota. De första åren var dock tillgången mycket begränsad och under andra världskriget behandlades därför endast soldater med penicillin. Allt eftersom man blev bättre på att odla penicillin ökade tillgången och snart kunde även bakteriesjukdomar bland den civila befolkningen behandlas. Det var en stor upptäckt och Fleming, Florey och Chain fick Nobelpriset år 1945.

 

Frederick Banting och Charles Best

1920 går ett rykte om att två unga, okända forskare har lyckats utvinna en blodsockersänkande substans ur djurpankreas, att medlet fungerar på människa och att botemedlet mot diabetes nu finns inom räckhåll. Det blir Frederick Banting, en kirurg med erfarenhet av krigsskador, och den 21-årige medicinstudenten Charles Best som först nuddar målsnöret i jakten efter diabetesgåtans lösning. Den sensationella upptäckten bestod i att utvinna insulin, det blodsockersänkande hormonet, ur hundpankreas och i rätt dos injicera det på människa. Det gick åt många hundar och krävdes en total personlig uppoffring av de båda forskarna. Problemet med att få fram ett verksamt insulin är att pankreas även utsöndrar bukspott, som behövs för matsmältningen men har en förödande effekt på insulinet. Alltså måste körteln skrumpna i djurkroppen innan den kan tas ut. När Banting till slut knäcker koden genom att binda för pankreas utförsgångar för bukspott så är saken i stort sett klar.

 

Den 11 januari 1922 får Leonard Thompson, en diabetessjuk 14-åring, som första patient i världen en insulininjektion. Hans blodsocker är mycket högt, andedräkten stinker syror och han är utmärglad av den stränga dieten. Han har inte långt kvar till det sista diabeteskomat. På två timmar sjunker blodsockret dramatiskt. "Patienten blev piggare, såg ut att må bättre och sa själv att han kände sig kryare", antecknar Banting.

 

Karl Landsteiner

Karl Landsteiner beskriver blodets olika blodgrupper, ABO systemet.

 

Detta är bara en del av de stora framsteg som har skett inom medicinens framväxt.

 

Reflektera över:

Religion och eller olika trosuppfattningar har påverkat läkekonsten i hög grad. Reflektera över om detta fortfarande existerar  i vår eller andra kulturer och i så fall hur.

 

Bearbeta och lös: 

  1. Flera viktiga medicinska upptäckter kom under 1800- talet och 1900-talet. Nämn några.
  2. Vad var en viktig orsak till att mödra- och barnadödligheten minskade på ett dramatiskt sätt?
  3. Vilken var den främsta orsaken till att folkhälsan förbättrades under 1900-talet?
  4. När kan man anse att läkekonsten blev vetenskaplig dvs. grundar sig på vetenskapliga undersökningar och resultat? Motivera ditt svar.
  5. Vilken betydelse har läkemedel och andra viktiga uppfinningar haft vad det gäller hälsoläget i världen i stort? Motivera ditt svar.