Hur var det, hur vet vi det och vad rör det oss?
Historia åk 6, vecka 34-42
Hur påverkar det som hände för länge sedan vårt liv idag? Vilka spår finns kvar från förr? Vilka källor kan vi lita på? Detta är några av de frågor vi ska ta reda på mer om genom att läsa svensk historia från Vasatiden fram till mitten av 1800-talet.
Förmågor att utveckla
Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för historisk kunskap
Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används
Elevens mål
Kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av t.ex. svenska statens uppbyggnad, häxprocesser, förändringar i jordbruket och befolkningsökningen
Kunna resonera om likheter och skillnader i historiska framställningar och vad det beror på
Kunna resonera om hur det som hänt för länge sedan påverkar oss idag
Kunna beskriva samband mellan olika tidsepoker gällande t.ex. svenska statens uppbyggnad, förändringarna i jordbruket och inom politik och levnadsvillkor
Kunna använda historiska källor för att dra slutsatser om hur människor levde och resonera om källornas användbarhet
Kunna använda begrepp i beskrivningar och resonemang, t.ex. stormakt, reduktion, utskrivning, enväldig, reform, parlamentarism och industrialism
Undervisning
Du får undervisning i
Sveriges utbyte med andra länder, t.ex. export av järn
Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser
Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser
Framväxten av parlamentarism, partier och nya lagar
Vad historiska källor kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag
Vad det innebär att resonera och beskriva samband
Du ska öva och träna på att
Resonera muntligt och skriftligt
Beskriva muntligt och skriftligt
Dra slutsatser
Använda och granska källor
Använda viktiga historiska begrepp när du resonerar
Arbetsformer och arbetssätt
Upptäck Historia
Boken om Historia
Film
Arbete enskilt, gruppvis och i helklass
Arbete i skolan och läxor
Bedömning
Hur visar jag vad jag lärt mig?
Jag bidrar med faktakunskaper och reflektioner med hjälp av resonemang och beskrivningar i gemensamma klassrumsdiskussioner, t.ex. vid genomgångar och uppföljningar av läxor.
Jag använder mig av historiebegrepp i mina beskrivningar och resonemang.
Jag får också möjlighet att visa vad jag kan i några skriftliga bedömningsuppgifter.
Matris
|
Jag… |
|||
|
Resonerar
-om orsaker och konsekvenser
-om likheter och skillnader
-om hur det som hänt påverkar oss
-om källors användbarhet
|
enkelt
kan ange någon orsak Vid reformationen började prästen predika på svenska istället för latin.
kan ange någon likhet och skillnad Gustav Vasa genomförde både reformationen och arvriket i Sverige men av olika orsaker.
kan ge något exempel Gustav Vasas krigsskulder på 1500-talet.
kan ange någon orsak Med hjälp av kyrkböckerna får vi veta mycket om livet förr. |
utvecklat
kan ange någon orsak samt konsekvenser Vid reformationen började prästen predika på svenska istället för latin, vilket gjorde att folket förstod vad han sa.
kan ange någon likhet och skillnad samt förklara någon av dem Gustav Vasa genomförde både reformationen och arvriket i Sverige men av olika orsaker. Han ville ha arvrike för att makten skulle stanna i familjen.
kan ge något exempel och ge en förklaring Gustav Vasas krigsskulder på 1500-talet, eftersom han införde den lutherska läran för att kunna komma åt kyrkans pengar och betala Hansan.
kan ange någon orsak samt en förklaring Med hjälp av kyrkböckerna får vi veta mycket om livet förr, eftersom prästerna gjorde anteckningar om de som bodde i socknen. |
välutvecklat
kan ange flera orsaker samt konsekvenser Vid reformationen började prästen predika på svenska istället för latin, vilket gjorde att folket förstod vad han sa. När bibeln också blev översatt till svenska var det fler som lärde sig att läsa.
kan ange några likheter och skillnader samt förklara dem Gustav Vasa genomförde både reformationen och arvriket i Sverige men av olika orsaker. Han ville ha arvrike för att makten skulle stanna i familjen. Protestantismen passade honom bra, då kunde kungen få makt över kyrkans rikedomar.
kan ge några exempel och förklarar dem Gustav Vasas krigsskulder på 1500-talet, eftersom han införde den lutherska läran för att kunna komma åt kyrkans pengar och betala Hansan. Boktryckarkonsten, eftersom fler fick tillgång till böcker och kunde lära sig läsa.
kan ange några orsaker samt några förklaringar Med hjälp av kyrkböckerna får vi veta mycket om livet förr, eftersom prästerna gjorde anteckningar om de som bodde i socknen. Tack vare att fler och fler lärde sig läsa och skriva finns det kvar några brev och dagboksanteckningar där vi kan få reda på hur människor hade det och kan jämföra hur t.ex. en bonde och en adelsdam hade det på 1700-talet. |
|
Beskriver
-samband
|
enkelt
visar sambandet i en graf
|
förhållandevis komplext
visar sambandet i en graf och ger en förklaring Ju fler biblar som trycktes på svenska, desto snabbare spreds protestantismen.
|
komplext
visar sambandet i en graf och ger en förklaring i flera led Ju fler biblar som trycktes på svenska, desto snabbare spreds protestantismen. Det var tack vare att boktryckarkonsten var uppfunnen som det gick så bra att sprida läran. När bibeln fanns på svenska lärde sig fler att läsa. Läskunnigheten fortsatte att öka när prästen småningom höll husförhör. |
|
Använder begrepp |
huvudsakligen
ibland (4) |
relativt väl fungerande
för det mesta (6)
|
väl fungerande
nästan alltid (>6) |