Yellowstones nationalpark i USA är världens äldsta. Här finns närmare hälften av världens geisrar. Den geotermiska aktiviteten i området gör det till en mycket speciell plats för djur och växter att överleva på – ändå sjuder här av liv!

Aktiviteter efter visning

Vilka djur lever i nationalparken (som filmen du just sett berättat om)? Vad vet du om dem? Diskutera i klassen!
Några av djuren i filmerna finns även i Sverige. Välj ut ett, ta reda på mer om det och diskutera även hur djurets livssituation i nationalparken skiljer sig från samma djurs i Sverige.
Yellowstone nationalpark kännetecknas av geotermisk aktivitet. Ta reda på mer om vad detta är - och vad det innebär för djurlivet i området. Ge gärna exempel från filmen på hur djuren har anpassat sig.
Nationalparken präglas av extrema förhållanden, som till exempel väldigt mycket snö under vintern och torka under sommaren. Beskriv kortfattat vintern, våren/sommaren och hösten i Yellowstone (som filmen du just sett berättat om).
I filmerna syns relativt lite människor, men ändå har de stort inflytande på parkens naturliv. Ta reda på mer om människorna i Yellowstones närhet. Går det att besöka parken? Hur gör man? Hur lever djuruppfödare och bönder i nationalparkens närhet? Diskutera!
Skogsbränder är allvarliga, men innebär samtidigt nya möjligheter för ekosystem och djurliv. Ta reda på mer om detta!

________________________________________________________________________

Om Yellowstone Nationalpark

Yellowstone National Park är belägen i nordvästra USA i de Klippiga bergen. 96 procent av dess yta ligger i delstaten Wyoming, medan resten ligger i Idaho och Montana. Parken instiftades 1872 och är därmed världens äldsta nationalpark. Den täcker en yta något större än Södermanland. Yellowstone är berömd för sin rika variation av gejsrar, varma källor och andra geotermiska företeelser. Närmare hälften av världens geisrar finns i det här området - det är mer än någon annanstans på jorden.

Till stor del är parken belägen i den caldera som bildats vid Yellowstone-vulkanens utbrott för 640 000 år sedan. Normalt får Yellowstone ett utbrott vart 600 000:e år. Utbrotten är de största man känner till på jorden och producerar dramatiska klimatförändringar efteråt. Sedan 2003 har det skett märkbara förändringar i den termiska aktiviteten.

I nationalparken lever bland annat bisonoxar, grizzlybjörnar, svartbjörnar, wapiti-hjortar, kronhjortar, älgar, gaffelantiloper, järvar, vargar och pumor. Den vanligaste trädsorten är contortatall. Andra vanliga trädsorter är granar, ädelgranar och aspar. Det finns minst 600 trädsorter, vissa finns ingen annanstans i världen. De första spåren av människor i området daterar sig till för omkring 12 000 år sedan. Området var känt av ursprungsbefolkningen i Amerika som ”Mitzi-a-dazi” (gula stenarnas flod), på grund av de hydrotermiska förändringarna på järnhaltiga gula berg i Grand Canyon i Yellowstone.

Om vargarnas betydelse för ekosystemet i Yellowstone

I USA jagades vargar hänsynslöst - till och med i naturreservat - tills de på 1930-talet var helt utrotade i västra USA. År 1996 fångade U.S. Fish and Wildlife Service in ett antal vargar i Kanada som släpptes ut i Yellowstone nationalpark. I dag finns ca 1600 vargar uppdelade på 200 flockar i Montana, Idaho och Wyoming.

Vargarnas återkomst till Yellowstone har fått stora effekter på såväl vegetation som andra djurarter. Stammarna av älg och vapitihjort hade vuxit sig alltför stora med svår överbetning som följd. Pilar, popplar och buskar betades bort längs vattendragen, vilket medförde erosion längs stränderna och därmed blev vattnet grundare och även varmare eftersom de skuggande växterna försvann. All asp betades ner innan träden han växa upp. Antalet biotoper för både land- och vattenlevande arter minskade drastiskt. Prärievargarna blev dock fler och även om de tar en del vapitikalvar lever de mest på mindre bytesdjur, vilket i sin tur medförde minskad födotillgång för rävar, grävlingar och rovfåglar.

Efter vargarnas återkomst har beståndet av vapiti halverats. Strandvegetationen har återkommit och stabiliserar stränderna, ger skugga och skydd till både fågel och fisk. Dungar av asp har vuxit upp till ungskog. Pilarna gör att antalet bäverdammar ökat markant. Dessa skapar i sin tur småsjöar och träsk som härbärgerar insekter, grodor, fisk och små däggdjur. Prärievargarnas antal har begränsats, vilket gjort att gaffelantilopen ökat i antal. Att vargarna lämnar kadaver efter sig ger föda till asätare som havsörnar, kungsörnar, prärievargar, korpar, skator och björnar.

Efter en snabb ökning av vargarnas antal har beståndet gått ner. Det tyder på att beståndet börjar reglera sig självt, så snart det når en viss täthet.

Några vanliga djur i Yellowstone

Bisonoxen kallas även amerikansk bison och arten är nära släkt med visenten. Det är ett kraftigt djur som kan bli mellan 2 och 3,5 meter, och väga upp till 900 kg. Bisonoxen är det största nu levande landdjuret i Nordamerika och lever av växter. Honorna och ungarna lever tillsammans i hjordar, medan äldre hanar oftast lever ensamma.

Grizzlybjörnen är en stor och kompakt brunbjörn. Den kännetecknas bland annat av en stor puckelliknande bula på ryggen. Detta är muskler som björnen använder för att få styrka i frambenen när den gräver. I Yellowstone väger en genomsnittlig björn ca 300 kg. Björnarna är allätare och äter bl.a. nötter, insekter (i synnerhet myror), gräs, fiskar och klövdjur (som älg och vapiti).

Hjortdjur är en familj i underordningen idisslare, och det finns omkring 40 olika arter. I Yellowstone finns bl.a. gaffelantiloper och vapitihjortar. De uppträder i flockar av hundratals djur. Deras föda utgörs huvudsakligen av gräs, men även av andra växter. Under vintern lider djuren ofta stor nöd, och då omkommer inte sällan många individer. Deras naturliga fiender i nationalparken utgörs främst av vargen och prärievargen.

Uttern är ett rovdjur tillhörande familjen mårddjur. Det är ett smidigt, långsmalt djur med muskulös svans som blir upp till en meter lång och kan väga 10 kg. Djuret är väl anpassat för ett liv i vatten, med simhudsförsedda tassar och näsborrar som tillsluts vid dykning. På land rör sig uttern skuttande. Den lever främst av fisk.

Varg har ett utbredningsområde som sträcker sig över stora delar av världen. Det är det största hunddjuret och en fullvuxen varg väger vanligen 30 till 50 kg. Vargen är stamfader till hunden. Vargen är ett rovdjur som gärna äter hovdjur, som exempelvis rådjur och vapitihjortar.

Hur uppstår geotermisk aktivitet?

Jordens kärna under oss är oerhört het. Manteln ovanför är ett skikt av smält sten som kallas magma. Längst ut finns jordens yta som kallas jordskorpan och består av olika plattor. Dessa plattor rör sig. Det är när plattorna möts, eller om de är väldigt tunna, som geotermisk aktivitet uppstår. Några exempel på detta är till exempel gejsrar, då hett vatten regelbundet sprutar upp i luften. Andra exempel är varma källor, där vattnet blivit uppvärmt underifrån. På platser där mycket geotermisk aktivitet förekommer, som Island, utnyttjas värmen till att värma upp hemmen.