Sedan 2010 är CFC-gaser, som bidrog till ozonminskningen, förbjudna. Det är den första – och hittills enda – globala frågan som lösts internationellt. Men det har visat sig att vissa ozonvänliga alternativ i själva verket är superväxthusgaser. Samtidigt som det finns andra ozon- och klimatvänliga alternativ. Så varför används inte dessa? I det här programmet tar Nature Inc. reda på varför enkla lösningar sällan blir enkla.

Diskutera före visning

Vad vet ni om den pågående miljödebatten? Försök komma på några övergripande nyckelord som används och notera dem. Till exempel ”global uppvärmning”, ”koldioxidavtryck” etc.
Kan ekonomi och miljö verkligen hänga ihop, eller är det som att försöka blanda olja med vatten? Vad tror ni? Om ”ja”; på vilket sätt kan i så fall ekonomi påverka miljö och vice versa?

__________________________________________________________________________

Frågor efter visning

Vilken påverkan har de så kallade CFC-gaserna för vårt liv på jorden?
Vad innebär egentligen de så kallade superväxthusgaserna?
I programmet tar man upp några saker som gör det svårt för länder att komma överens internationellt kring miljöfrågor. Ge exempel på några av dessa.

__________________________________________________________________________

Uppgifter efter visning

Dela upp er i mindre grupper och diskutera vad ni just sett. Vad handlade filmen om? Vilket budskap hade den?
Filmen tar upp några speciella teman. Nu är det dags för dig att välja ett och ta reda på mer! Redovisa på valfritt sätt.
Diskutera i grupp hur ni kan påverka miljön positivt i er egen närmiljö. Gör en aktionsplan! Frivillig uppgift: Välj ut ett eller flera av förslagen och jobba för att förverkliga dem.

_____________________________________________________________________________________________

Ordlista

CFC-gaser – klorfluorkarboner, även betecknade med förkortningen CFC, är en samling halogenkolväten med kort kolkedja. Handelsnamnet är freoner.
HFC-gaser – fluorerade kolväten, även betecknade med förkortningen HFC, är en grupp industriellt tillverkade ämnen som används bland annat i kyl- och frysanläggningar. HFC-gaser som kommer ut i atmosfären har stark klimatpåverkan. Ett kilo av den HFC som används mest, HFC-134a, har ungefär lika stor effekt som 1 300 kilo koldioxid.
Ozonlagret – är ett lager av ozon i jordens stratosfär. Halterna av ozon är särskilt höga i stratosfärens nedre skikt. Ozonlagret absorberar effektivt skadlig UV-strålning från solen.
Växthusgaser – Växthusgaser är gaser som bidrar till växthuseffekten. Några av dessa gaser är: Freoner, koldioxid, kväveoxid, metan, vattenånga och ozon.
Växthuseffekter – Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär.

__________________________________________________________________________

Superväxthusgaser och internationellt miljösamarbete

I samband med 1987 års Montrealprotokoll förbjöds användningen av CFC-gaser, som bland annat används i frysar, till år 2010. I och med det ansågs det största hotet mot ozonlagret avlägsnas. För utan ozonlagret som filtrerar bort skadligt solljus vore liv på jorden omöjligt. Det har dock visat sig att vissa ozonvänliga alternativ istället fungerar som ”superväxthusgaser”, som istället påverkar jordens klimat negativt.

År 2050 kan en femtedel av växthuseffekten orsakas av superväxthusgaser, samtidigt som det finns ozon- och klimatvänliga alternativ. Så varför används inte dessa istället? Det finns flera orsaker, som programmet tar upp. Och faktum kvarstår: Förbudet mot CFC-gaser är den första – och hittills enda – globala frågan som lösts internationellt. Det är mycket svårt att ändra i internationella överenskommelser och komma överens om nya när varje land har en egen agenda som påverkar deras beslut. I det här programmet tar Nature Inc. reda på varför enkla lösningar sällan blir enkla.