Forntiden

Forntiden - stenålder, bronsålder och järnålder

INNEHÅLL: Från forntid till nutid, Stenåldern, Förhistorisk - historisk tid, Vad kan vi lära av forntiden? Länkar, Kommentarer, Bilder, Begrepp.

FRÅN FORNTID TILL NUTID

För 4,6 miljarder år sedan inträffade The Big Bang, den stora smällen. Enligt den moderna naturvetenskapens ståndpunkt skapades jorden då. Enligt bibeln däremot skapades människan och världen för ca 6000 år sedan. En sådan bokstavstrogen tolkning av bibelns skapelseberättelse hävdas nuförtiden endast av fundamentalister.

I förhållande till vår planets långa historia upptar människans historia en mycket kort period. Även om man räknar med de allra äldsta människorna som levde för mer än två miljoner år sedan utgör den inte mer än c:a 0,0005 eller en halv promille av den tid som jorden funnits. Ännu kortare blir den om man bara räknar med den tid som mänskliga civilisationer funnits - c:a 10000 år - då sjunker siffran till 0,000001 (en milliondel)!

I litteraturen och konsten har många försök gjorts att, i enlighet med bibelns skapelseberättelse , återskapa en bild av hur de första människorna levde - se bland annat tavlan Jorden eller det jordiska paradiset. Numera råder dock en mindre romantisk syn på människans första tid.

Enligt den så kallade utvecklingsläran - som slog igenom i och med Charles Darwins teori om arternas utveckling inom djur och växtriket - härstammar människan närmast från aporna, vilka i sin tur utvecklats ur andra arter. Våra närmaste "släktingar" är människoaporna, chimpans och gorilla. Fortfarande idag har människor och apor till 98,5 procent samma uppsättning av gener! (Bilden: Människa eller apa?)

Nu skiljer vi oss ändå en hel del från aporna och det beror först och främst på att vi av naturen trots allt

är konstruerade lite olika. Vi har en upprättgående gång och vår hjärna är mycket mer avancerad. Den ger oss bland annat förutsättningar för abstrakt tänkande vilket är en förutsättning för det talade och skrivna språket. Vi kan tänka i tidsrelationer vilket gör att vi kan analysera orsakssammanhang och vi har en unik förmåga att värdera upplevelser och klä dessa i ord och musik m.m.

Tidiga människor

Men det är inte bara naturen som formar oss och ger oss våra livsvillkor. Människan är en produkt av både natur och kultur vilket gör henne unik bland jordens varelser. Människans naturliga förutsättningar, främst den högre hjärnkapaciteten men även till exempel den

upprättgående gången har möjliggjort en kulturell utveckling som medfört en oerhörd förändring av levnadssvillkoren. Under de senaste årtusendena och framför allt under de allra senaste århundradena har denna kulturpåverkan skett i en allt mer uppskruvad takt.

Det som kännetecknar människan är alltså bland annat en större kommunikativ förmåga. Visserligen meddelar sig även djuren med varandra (och ibland på ett häpnadsväckande effektivt sätt) men genom talet och skriften fick människan ett oerhört överläge i "kampen om tillvaron". Redan talet gav människan radikalt större möjligheter att klara sig och till exempel skydda sig mot de stora rovdjuren. Det är ej klarlagt när människorna började utveckla talet, möjligen skedde det under Homo erectus tid (se nedan). Skriften, som kom så sent som för ca 5000 år sedan ökade på människans försprång rejält. Därefter har kommunikationsmetoderna nått ytterst avancerade former så att vi idag till exempel på en sekund kan skicka meddelanden via datorn till andra sidan jordklotet(1).

Genom talet, skriften, boktryckarkonsten m.fl. kommunikationstekniker har människan fått möjlighet att bevara och vidareföra viktiga nya kunskaper och erfarenheter till senare generationer. Detta är en av förutsättningarna för den ständigt ökande takten i den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Sammanfattning

På tidslinjen nedan skulle människans historia börja längst ut på yttersta kanten till höger och vår tid på jorden skulle uppta endast ca en halv tusendel av hela linjen!

Först för omkring 250 miljoner år sedan började växter utvecklas. Efter ytterligare drygt hundra miljoner år gjorde däggdjuren entré och för 20 miljoner år sedan levde de första människoaporna.

Människosläktet

Om vi för en stund återgår till människoaporna så utvecklades alltså, ur dessa, långsamt en annan linje som till slut ledde till människosläktet, Homo. De första människorna kallas Homo habilis vilket betyder den händige människan. Homo habilis uppstod för mer än två miljoner år sedan. Inom människosläktet utvecklades sedan en ny art som kallas Homo erectus eller den upprättgående människan. Homo erectus följdes för omkring 300000 år sedan av ytterligare andra arter bland

annat Neandertalmänniskan (Homo sapiens neanderthalensis). Till slut, för bortåt 200000 år sedan började vår egen art Homo sapiens - människan som vet - att utvecklas.

Neanderthalarna sammanlevde ett tag i Europa med Homo sapiens men de dog ut ca 40000 år f.Kr. Varför vet man ej men kvar blev bara den art som alla nu levande människor tillhör, Homo sapiens sapiens d.v.s. den medvetna människan (människan som "vet att hon vet"(2). Denna människoart kallas också, efter en fyndort, Cro Magnon människan.

(Bilden ovan: Australopithecus boisei, en art som levde för ca 2 miljoner år sedan och anses vara ett mellanled mellan människoapa och människa. En annan representant för detta släkte av australopitheciner var den mer omtalade Lucy).

Homo erectus. Denna människoart som levde för mellan 1,7 till 0,3 miljoner år sedan tros ha förstått sig på att använda elden. Till att börja med säkert för att försvara sig för rovdjuren och för att få värme.

Det ska tilläggas att vår egen art kallas egentligen Homo sapiens, sapiens - människan som vet att hon vet, dvs den medvetna människan. Homo sapiens, sapiens var fullt utvecklad omkring 50000 f. Kr.

Se bild i NE/Människan hur man tänker sig att människoarterna utvecklats.
Se också översikt: människans utveckling (Washington State University) samt två teorier om hur människan spred sig över världen: teori 1, teori 2.