Det kan vara knepigt att se många av de fascinerande varelser som det myllrar av i vår värld! De är antingen för små, eller så lever de där du inte kan se dem. Ändå är de färggranna, uppfinningsrika, insiktsfulla och kanske till och med farliga! Den här serien ger dig chansen att lära känna ett helt gäng av dem närmare.
Diskussionsfrågor
- Vad kallades mångfotingar med ett annat namn tidigare?
- Vad är kännetecknande för mångfotingar?
- Beskriv hur tallprocessionsspinnaren förflyttar sig i grupp.
- Vad har en kokong för funktion?
- Hur gör flugan för att bli av med sin kokong?
- Vad gillar flugor att äta?
- Hur förser en vägstekel sina blivande ungar med mat?
- Varför bedövar vägstekeln sitt byte, istället för att döda det?
- Vad är sociala insekter för någonting?
- Ge exempel på några av medlemmarna i ett bisamhälle.
- Hur gör arbetsbiet för att kyla ned en för varm bikupa?
- Hur många ägg (ungefär) lägger en bidrottning per dygn?
- Har en bäckslända funnits i 300 000, 3 miljoner eller 300 miljoner år?
- Vilka är speciellt förtjusta i bäcksländan?
- Vad händer i en fjärilspuppa?
- Är fjärilar varm- eller kallblodiga?
- Ge några olika exempel på hur en insekt kan skydda sig mot sina fiender?
- Beskriv hur en skolopender ser ut.
- Hur kamouflerar sig spökskräckan?
- På vilket sätt kan andra insekter utnyttja utseendet på någon annan giftig insekt?
________________________________________________________________________
Ordlista
- Drönare – hanligt honungsbi.
- Glupsk – matglad.
- Gälar – andningsorgan anpassade för andning i vatten.
- Harmlös – ofarlig.
- Kallblodig – annan term för växelvarm. Ett djur vars kroppstemperatur passivt följer omgivningens temperatur.
- Kamouflage – skyddande förklädnad hos djur som gör att dessa lättare undgår upptäckt.
- Kannibalism – när människa eller djur äter en annan individ av samma art.
- Kokong – ibland används istället ordet puppa; är ett slags skyddande skal.
- Koloni – när en större mängd organismer av samma art lever mycket nära varandra.
- Livscykel – genetiskt programmerade förändringar som en organism genomgår från ett stadium till dess att samma stadium återkommer.
- Mångfoting – leddjur som finns över hela världen och omfattar ca 13 000 arter, varav ungefär 100 finns i Sverige.
- Nektar – en söt vätska som produceras i många blommor för att dra till sig insekter för att dessa ska pollinera (befrukta) blomman.
- Paralysera – att göra någon orörlig.
- Parning – när någon befruktar någon annan.
- Partner – kallas den ene i ett par, när två individer lever tillsammans.
- Pollen – frömjöl som finns i t.ex. blommor.
- Puppa – stadium mellan det sista larvstadiet och den fullbildade insekten (imago) hos insekter med fullständig förvandling.
- Revir – ett område som ett eller flera individer försvarar mot andra. De vanligaste anledningarna för att försvara ett revir är fortplantning, föda och skydd.
- Rond – den aktiva perioden av en match, t.ex. i boxning.
- Sinnrik – påhittig.
- Skör – ömtålig.
- Sociala insekter – alla insekter som lever tillsammans, till exempel i en bikupa, och där kontakten inte bara handlar om att fånga någon som föda eller parning.
- Skolopender – klass mångfotingar i stammen leddjur.
- Undervegetation – allt som växer på marken under träden eller buskarna, i en skog- eller buskmark.
- Vegetarian – någon som inte äter kött eller fisk, utan bara vegetarisk mat.
- Vibrationer – svängningsrörelse.
________________________________________________________________________
Om insekter
Insekter är leddjur med sex ben, där kroppen är indelad i huvud, mellankropp och bakkropp. Andra leddjur är till exempel spindlar och kräftdjur. Typiskt för insekterna är att kroppen består av tre tydliga delar: huvud, mellankropp och bakkropp. Insekterna är ofta specialiserade på något, som till exempel att hoppa, gräva eller simma. Många har vingar, som sitter på mellankroppen. Det är också vanligt att de har ett äggläggningsrör, som sitter längst bak på bakkroppen. Hos en del insekter, som getingar och bin, har äggläggningsröret ombildats till en giftgadd.
Man känner till omkring en miljon olika arter, men antagligen finns det ungefär 5-10 gånger så många, även om man inte har upptäckt dem än. Det är faktiskt så att insekterna är den största djurgruppen på jorden. I Sverige känner vi till cirka 26 000 arter. Men det brukar sen finnas väldigt många av varje art. En myrstack med stackmyror kan till exempel innehålla 2 000 000 individer.
Storleken varierar ofta stort mellan olika slags insekter. Det finns skalbaggar som bara blir en fjärdedels millimeter långa – medan den längsta, en slags vandrande pinne, kan bli runt 36 centimeter. På dinosauriernas tid kunde insekterna bli ännu längre – man har hittat en fossil trollslända som var över 70 cm mellan vingspetsarna!
Förvandling (metamorfos)
Metamorfos betyder förvandling. Inom biologin används namnet för att beskriva förändringen i kroppsformen som sker när till exempel en fjäril utvecklas från en fjärilslarv. Många insekter, fast långtifrån alla, genomgår en fullständig förvandling under sin levnad.
Så här kan det till exempel gå till:
Honan lägger ägg, och ur äggen kläcks larver. Larverna ser ofta ut som korta, kraftiga maskar. Efter en tid bildas ett skal under larvens hud och den blir till en puppa. Inne i puppan omvandlas larven till den färdigbildade insekten, imago. Inför förpuppningen spinner många insekter en skyddande kokong av silke. En del insekter genomgår en ofullständig förvandling. Det gäller till exempel trollsländor som utvecklas stegvis från larv till vuxen insekt utan att förpuppa sig.
Om spindeldjur
Spindeldjur är till exempel spindlar, kvalster (som till exempel fästingar) och skorpioner. Man känner till cirka 100 000 arter, och av dem finns runt 1800 i Sverige. De flesta spindlar har en framkropp med fyra ben samt en bakkropp. Nästan alla lever på land och de flesta är rovdjur.
Det finns ungefär 40 000 olika arter av spindlar. Av dem finns cirka 700 i Sverige. Spindlarna har åtta ben och de har oftast åtta ögon. På undersidan av bakkroppen har de spinnvårtor. Där spinner de spindeltråd av en vätska som de pressar ut. Tråden är både hållbar och tänjbar. En del spindlar använder tråden till att spinna nät. Där fastnar sedan insekter, som till exempel flugor. Vissa arter använder tråden för att flytta sig i luften, och de låter då vinden fånga den. Tråden används även till att spinna en skyddande säck runt spindelns ägg.
De flesta spindlar lever ensamma. När de fångat ett byte förlamar de det med giftiga bett. Några få spindlar kan vara farliga för människan, men i Sverige finns inga farliga spindlar även om till exempel kärrspindeln kan bitas så det gör ont. Några andra arter som du kanske hört talas om är korsspindeln och vargspindeln.
