D-länk

Varför filosoferar man?

Ännu en fråga måste vi ställa oss: Varför filosoferar man?

Vi lever i en tid då allt – även barnomsorg, vård av gamla och utbildning – värderas och mäts i pengar. Vi mäter allt i nytta. Har filosofin något nyttovärde? Vilken nytta har man av att läsa filosofi?

Ett utmärkande drag för en filosof är ju att ifrågasätta, så vi kan ju alltid ifrågasätta detta med nytta. Måste allt vi gör vara nyttigt? Måste allt kunna mätas i kronor och ören? Man behöver väl inte fundera länge för att inse att vi gör mycket utan att fråga oss om det är nyttigt i den meningen! Vi ser på konst, lyssnar till musik, går på teater och bio och läser böcker utan att värdera detta i ekonomisk nytta. Det räcker med att det skänker oss meningsfull glädje. Varför skulle inte kunskaper kunna fungera på samma sätt? Att studera filosofi, tänka över existentiella frågor och reflektera över filosofiska problem kan ha värde utan att vara direkt nyttiga beteenden.

Men studier i filosofi kan förstås också ha en nyttoaspekt. Då måste vi skilja mellan två saker: nytta som medel och nytta som mål.

Genom filosofikursen kan du förstås få ett betyg för att kunna söka in på en högre utbildning. Då är filosofikursen till nytta som medel. Det kan också leda till att du tänker effektivare och i den meningen bättre i många frågor. Det kan innebära att du tillägnar dig en färdighet som är till nytta som medel både i andra studier, i arbetslivet och i privatlivet.

Den engelske empiristen John Stuart Mill skriver på ett ställe: ”Det är bättre att vara en olycklig filosof än ett lyckligt svin.” Hans tanke är att intellektet kan skänka oss både lycka och olycka, men det är ändå att föredra framför ett svins i hans mening relativt torftiga liv. Han talar alltså om kvalitet. Du kan ju fundera på detta! Om du kommer fram till att värdera det lyckliga svinet högst är kanske filosofi ingenting för dig. Annars kan filosofi ha både ett nyttovärde som medel och ett egenvärde.

« Tillbaka