Homerisk stil
Gör
en stilövning
För att kunna göra
denna övning måste du ha Flash Player installerat
på din dator. Den kan du ladda ner från http://www.macromedia.com/downloads/
Homeriska liknelser
Man har döpt en stilfigur efter Homeros, nämligen
den homeriska liknelsen. Den används för att beskriva en person
eller en händelse mer ingående och jämför dessa
med mer vardagliga ting. Liknelsen stoppar upp själva handlingen
och utgör ofta långa sammanhängande textavsnitt:
"Både hans ögonhår
och hans bryn bortsveddes av hettan,
medan hans öga förbrann, så att rötterna
fräste för elden.
Såsom när smeden den yxa han smitt eller väldiga
bila
doppar i vattnets kyliga bad, och det visslar och fräser,
smidet dock härdas, ty så får järnet sin
yppersta styrka:
likaså fräste nu starkt hans öga kring glödgade
pålen." |
Liknelsen är hämtad ur Odysséens nionde sång
där Odysseus berättar om sitt möte med cyklopen Polyfemos.
Polyfemos är en enögd jätte som tagit Odysseus och hans
män till fånga men som blir överlistad av den listige
Odysseus.
(sid. 107, Odysséen, översättning:
Erland Lagerlöf, Wahlström & Widstrand, 1990)
Stående epitet
Homeros har också en förkärlek för så
kallade stående epitet, där personer beskrivs med ett adjektiv.
Beskrivningen återkommer: "den mångförslagne Odysseus",
"den mäktige Hades" och så vidare. Genom dessa
stående epitet, som är ungefär som titlar, förstår
vi mer av personernas och sakernas karaktärer.
Hexameter
Versmåttet som båda verken är skrivna på
kallas för hexameter (sex takter) och är uppbyggd med
en fallande rytm samt två- och trestaviga versfötter (takter):
Sjung o´ gudinna om vreden som brann hos
Peliden Akilles
(Inledningsversen till Iliaden)
|