Personporträtt

Det finns många olika sätt att beskriva personer på. Att enbart beskriva personens utseende är oftast inte tillräckligt. Som läsare vill man gärna ha reda på hur romanpersonen är till sättet, alltså vilket slags karaktär han/hon har. För att undvika intetsägande och alltför utförliga beskrivningar kan det vara idé att koppla ihop det inre med det yttre.

Författaren Balzac menade att människans inre speglades i hennes yttre. Även om man inte håller med honom till hundra procent kan man kanske låta personens utseende avslöja en del om hans/hennes inre kvalitéer. För att använda en liknelse:

En text är som en teaterpjäs. De beskrivande inslagen är som kulissen, dekoren, bakgrunden och skådespelarnas yttre. De berättande inslagen är som skådespelarnas handlingar och repliker. Det personen säger, replikerna, och det han/hon gör, handlingarna, kompletterar beskrivningarna.

Bilden visar en teaterscen.

Du kan låta personen beskriva sig själv i första eller tredje person (jag eller han/hon). Ett ganska vanligt knep är låta honom/henne titta sig i en spegel och reflektera kring det han/hon ser. För att få en utomståendes perspektiv kan du låta berättaren eller en annan person beskriva personen eller varför inte låta flera olika röster beskriva personen så får du ett ännu vidare perspektiv på honom/henne!?