Modulen inleds med en sammanfattande definition av begreppet ekonomi. Genom att påvisa hur människor berörs av de ekonomisk-politiska besluten söker den inledningsvis motivera till studier av några grundläggande förhållanden inom nationalekonomin.

De presenterade animationerna är tänkta att åskådliggöra några grundläggande teoretiska modeller. För att knyta modellerna till verkligheten ges förslag till frågor som den studerande kan reflektera kring under lärprocessens gång. Frågeställningarna kan tydliggöras genom mer konkreta och aktuella ekonomiska problem. De studerande bör uppmuntras att ta del av olika mediers ekonominyheter.

Det ekonomiska kretsloppet
Vid studiet av de olika aktörerna och relationerna dem emellan kan det vara värdefullt att betrakta sig själv och det egna hushållet som en del av kretsloppet. Kursdeltagaren kan reflektera över vilka olika sektorer som berör det egna hushållet.

Med kretsloppsmodellen som utgångspunkt kan fördjupningar inom de olika sektorerna ske. De studerande kan utifrån eget intresse välja att koncentrera sig på frågeställningar som;

• Vilken betydelse har företagsinvesteringar för tillväxten?
• Hur påverkas de olika aktörerna av den offentliga sektorns tillväxt?
• Vilka olika typer av skatter finansierar den offentliga sektorns utgifter?
• Vilken funktion och betydelse har kreditmarknaden?
• Hur handlar man på kreditmarknaden?
• Hur är aktieägandet fördelat i Sverige?
• Varför handlar länder med varandra?
• Vilken betydelse har utrikeshandeln för de olika aktörerna inom kretsloppet?

Prisbildning inom marknadsekonomin
Med den enkla efterfråge- och utbudsmodellen som utgångspunkt kan diskussioner föras kring dess bristande överensstämmelse med verkligheten. Begreppet "perfekt konkurrens" kan klarläggas genom en diskussion kring de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en sådan skall råda.
Man kan reflektera över vilka faktorer som påverkar köpares och säljares intressen och lyfta fram sådana förhållanden som sätter den fria konkurrensen ur spel. Så kan begrepp som monopol, oligopol och kartellbildning förklaras utifrån modellen.
Utifrån ett fördelningsperspektiv kan jämförelser mellan olika ekonomiska system göras. Man kan syna både planekonomins och marknadsekonomins brister och de politiska regleringar som modifierar de renodlade formerna.

Konjunkturcykeln
Här kan man börja med att bestämma vad som är kännetecknande för en låg- respektive högkonjunktur. Man kan fundera på vilka förhållanden som kan påverka svängningarna i ekonomin.

Utifrån ett historiskt perspektiv kan olika ekonomiska teorier studeras. Med utgångspunkt från den keynesianska modellen och dess förutsättningar kan en diskussion föras kring låg- och högkonjunkturens problem. Effekterna av en expansiv respektive kontraktiv politik kan följas upp och bristerna i den enkla keynesianska analysen kan lyftas fram. Den ekonomiska utvecklingen under 1970-talet och dess effekter för den ekonomiska politiken kan belysas.

Ekonomisk-politiska mål och medel
En studie av ekonomisk politik kräver förståelse för både mål och medel. Inledningsvis kan en diskussion föras kring vad som är eftersträvansvärt i en samhällsekonomi. Begrepp som ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard kan definieras.
Genom att studera de olika medlen eller verktygen kan förståelse erhållas för vilka insatser som staten bör göra i riktning mot de olika målen. Målkonflikter kan åskådliggöras.

Kommentarer till uppgifterna

Centrala ekonomiska begrepp
Med utgångspunkt från sin egen kunskapsnivå skall kursdeltagaren söka sig fram till en definition av begreppen. Begreppsförståelsen förväntas leda till en medvetenhet om de ekonomiska sammanhangen. Uppgiften inriktas på innebörden av begreppen och hur dessa hänger ihop. Man bör därför påpeka att det inte rör sig om rena ordförklaringar. Kursdeltagaren kan uppmanas att värdera sin egen förståelse före och efter genomgången kurs.

Är planekonomin ett förlegat system?
För att erhålla förståelse för hur det planekonomiska systemet fungerar kan kursdeltagaren studera hur det praktiserats i några olika stater. Systemets för- och nackdelar studeras och värderas och jämförelser görs med den renodlade marknadsekonomin och ett blandekonomiskt system. Därefter kan en diskussion föras kring de ekonomiska systemens koppling till det politiska systemet och man kan reflektera kring om kombinationerna demokrati-planekonomi och diktatur-marknadsekonomi är orealistiska.

Vilka effekter kan en oljeprishöjning få?
Genom konstruktionen av en efterfråge- och utbudskurva för olja tydliggörs sambandet utbud-efterfrågan-pris. Samtidigt kan det specifika med oljeprisets påverkan på andra varumarknader klargöras. Uppgiften ger också möjlighet till reflektioner kring energikällors betydelse; vårt beroende, källornas ändlighet och deras priskänslighet. Uppgiften inrymmer också ett ställningstagande till fördelningen av oljeproducenter och oljekonsumenter i världen. Uppgiften lämpar sig särskilt för kursdeltagare med visuell inlärningsstil.

De ekonomiska idéerna
Uppgiften ger många olika möjligheter. Kursdeltagaren kan välja att fördjupa sig i en ekonomisk teoretiker och dennes huvudbidrag eller jämföra flera teoretikers uppfattning av ett bestämt ekonomiskt problem.

Om fler kursdeltagare har möjlighet att kommunicera med varandra kan man låta dem föra en ekonomisk debatt där man intar rollen som någon av teoretikerna. Ett sådant rollspel kan, särskilt för studerande med kinestetisk lärstil, skapa förståelse för de ekonomiska problemen.
Vid genomförandet av uppgiften bör kursdeltagaren visa medvetenhet om att de olika ekonomiska teoretikerna inte är samtida utan att de resonerar utifrån sin tid och dess förhållanden.
Uppgiften ger också utrymme för reflektioner kring i vilken grad teorier har förkastat andra teorier. Tidsperspektivet bör då betonas.

Vad är globalisering?
Utifrån ett försök att hitta en egen definition av globaliseringsbegreppet kan den studerande reflektera över företeelsens uppkomst och dess politiska och ekonomiska effekter. Kursdeltagaren bör uppmuntras att sätta sig in i de många olika aspekterna på företeelsen och ta del av de olika uppfattningarna om dess positiva och negativa följder för att slutligen själv komma till några egna slutsatser.

Om Du vore finansminister….
Uppgiften syftar till att kursdeltagaren ska bli medveten om de problem som är förknippade med en rättvis fördelning utifrån resursernas begränsning. Utifrån sin egen uppfattning om en rättvis resursfördelning skall den studerande försöka prioritera olika områden. Genom att tänka igenom argument för och emot de föreslagna förändringarna tvingas kursdeltagaren ifrågasätta sina egna värderingar och slutligen komma underfund med vilka som, trots begränsade resurser, bör vara eftersträvansvärda. Genom att sätta sig in i finansministerrollen uppmärksammas de problem som är förknippade med det förhållandet att resurserna är knappa och behoven obegränsade, dvs. ekonomins själva kärna. Om det finns möjlighet för den studerande att "spela upp" sitt riksdagsanförande bör uppgiften vara passande för personer med kinestetisk och/eller auditiv lärstil.

Talar BNP-måttets brister mot dess eget berättigande?
Med utgångspunkt från diagrammet över den ekonomiska tillväxten kan den studerande reflektera över vad BNP innefattar, hur det räknas ut, vad det mäter och vad det inte mäter. Med hjälp en lärobok kan en inventering av BNP-måttets brister göras och man kan ta del av andra sätt att mäta välfärd. Kursdeltagaren tvingas också fundera över sin egen uppfattning av vad välfärd är. Studerande med visuell lärstil kan också praktiskt genomföra en BNP-uträkning.

Examinationsförslag
Examinationen är tänkt att utgöra ett led i inlärningsprocessen.. Den studerande skall uppmuntras till att reflektera över sitt eget lärande för att därigenom upptäcka hur ny kunskap och förståelse har erhållits. De frågeställningar som presenteras under rubriken "Att reflektera över" kan användas för sådana återkommande examinationer.
Även vid examinationerna bör hänsyn tas till olika lärstilar. Kursdeltagaren bör ges möjlighet att redovisa på det sätt som passar bäst men bör också uppmuntras till att pröva olika sätt.

De nedan presenterade förslagen är mer inriktade på form än innehåll. Många av de förslag till uppgifter som presenteras i modulen bör också kunna fungera som examinationer i sig.

Slutdebatt om det svenska medlemskapet i EMU
Examinationen kan ske på webben i ett diskussionforum vid en bestämd tidpunkt. Varje kursdeltagare har förberett ett inledningsanförande. Efter att man tagit del av varandras anföranden kan ordet vara "fritt". Diskussionen avslutas med att varje kursdeltagare får en kort slutreplik där man sammanfattar sin ståndpunkt. Examinationen torde vara särskilt lämplig för kursdeltagare med auditiv/kinestetisk lärstil.
Efter diskussionen kan kursdeltagarna i en "loggbok" sammanfatta sina intryck av diskussionen, reflektera över sin egen ståndpunkt och insats och kommentera hur man påverkats av andra deltagare. Examinationsformen ger därmed möjlighet till reflektion över det egna lärandet.

Har phillipskurvan något praktiskt värde?
Med diagram från http://www.scb.se kan kursdeltagaren sammanföra arbetslösheten och inflationen under åren 1995-2002 i en phillipskurva. Genom att redovisa hur kurvan konstruerats och göra jämförelser med den teoretiska phillipskurvan kan den studerande visa hur sambandet mellan arbetslöshet och inflation förändrats och hur den ekonomiska verkligheten ställer nya krav på den ekonomiska politiken. Examinationsformen ger därmed möjlighet för studerande med visuell lärstil att redovisa erhållen förståelse för ekonomisk politik utifrån en praktisk tillämpning. Genom konstruktionen av kurvan stimuleras en frågande attityd som leder vidare till teoretiska resonemang.

"Trippel jump"
Utifrån en artikel som behandlar ett aktuellt ekonomiskt dilemma kan kursdeltagare examineras i tre steg. I en sådan trestegsmodell utgör varje steg en examination i sig. Den studerande ges möjlighet att utifrån en given text själv formulera en angelägen frågeställning som pockar på ett svar. Både problemformulerandet, sökandet och presentationen av resultatet utgör delar av själva inlärningsprocessen samtidigt som de olika momenten blir en avstämning av kunskapsinhämtningen.

Steg 1: Kursdeltagaren formulerar en egen frågeställning utifrån den givna texten.

Steg 2: Eget sökande för att besvara den egna formulerade frågeställningen.

Steg 3: Problemsyntes. Kursdeltagare redovisar tillvägagångssätt och resultat. Särskilt betonas vad som är egen nyförvärvad kunskap.

Förklarar modellerna verkligheten?
Utifrån en valfri teoretisk modell kan kursdeltagaren redovisa sin förståelse för sambandet modell - verklighet. Examinationen bör innefatta
• en definition av olika begrepp,
• en beskrivning av hur modellen är uppbyggd,
• en presentation av förutsättningar som måste gälla,
• en förklaring av modellens brister,
• en slutsats om modellens berättigande.

Examinationen kan ske skriftligt eller muntligt. Studerande med kinestetisk lärstil ges möjlighet att presentera modellen genom praktiska experiment. Kursdeltagare med taktil lärstil kan välja en modell som kan presenteras genom att den byggs upp.

Loggbok
Genom att föra loggbok under studierna av modulen kan den studerande beskriva den egna lärprocessen. Det kan handla om vilka tankar som modulen eller läroboken väckt, vad man känner igen, vad som är nytt, vad som är svårt, vad man behöver fundera på, vad man vill ventilera med handledaren eller andra kursdeltagare. Reflektionerna ska vara väl underbyggda. Den studerande ges stor frihet när det gäller val av perspektiv och infallsvinklar, men man kan också styra utifrån de centrala ekonomiska begreppen. Kursdeltagare kan läsa varandras loggböcker och därigenom ta del av varandras erfarenheter. Loggboken utgör i sig en examination.

Diskussion
Diskussion mellan kursdeltagare på webben bör uppmuntras. Både själva inläggen och reflektionerna kring diskussionerna kan utgöra en examination i sig. Kursdeltagaren kan sammanfatta aktuella frågeställningar och kommentera hur samtalet har förändrat eller fördjupat förståelsen av de ekonomiska sammanhangen. De frågeställningar som i modulen presenteras under rubriken "Att reflektera kring" kan fungera som utgångspunkter för diskussionerna.