FAKTARUTA AKTIEBOLAG

Aktiebolag var tidigare den vanligaste företagsformen men under senare år har antalet registrerade AB minskat. Nästan alla våra stora företag som t ex Volvo och H&M är aktiebolag men de kan också vara små enmansbolag som Ulf Andersson Elektronik AB i Norrköping. För att lättare kunna anpassa lagstiftning och regler till de olika bolagens behov är aktiebolagen från 1997 uppdelade i privata och publika bolag. Alla bolag som det handlas med på Stockholms fondbörs måste vara publika.
 

Allmänt om aktiebolag

Ett aktiebolag kan ha en eller, som i de stora börsbolagen, flera tusen ägare. Ericsson är det svenska bolag som har flest registrerade aktieägare ca 870 000 medan Telia Sonera har ca 745 200 aktieägare. Ägarnas ansvar sträcker sig inte längre än till deras del av aktiekapitalet. Därför finns också regler som garanterar att aktiekapitalet inte förbrukas i ett AB.

Ett privat aktiebolag måste minst ha 100.000 kr i aktiekapital medan det publika aktiebolagets aktiekapital måste uppgå till minst 500.000 kr. Ett AB är en juridisk person och ett skattesubjekt, det innebär att bolagets vinster först beskattas i bolaget sedan föreslår styrelsen och bolagsstämman beslutar om eventuell aktieutdelning till ägarna, som också betalar skatt på utdelningen.
 

Att bilda ett aktiebolag

I bildandet av ett AB ingår att:

• De som tar initiativet, stiftarna, ska upprätta en stiftelseurkund som ska innehålla förslag till bolagsordning.

 
• På stiftelseurkunden eller en kopia av den ska aktieteckningen ske. Det innebär att de personer som satsar pengar i bolaget och får aktier skriver upp sig på en lista.

 
• Nästa steg är att hålla en konstituerande stämma. Här tas det definitiva beslutet om att bilda bolaget och man väljer också en styrelse.

 
• Bolaget skall därefter anmälas till Bolagsverket. Ansökningshandlingarna ska undertecknas av samtliga styrelseledamöter.

 
• I samband med registreringen hos Bolagsverket får bolaget ett organisationsnummer och bolagets firma blir skyddat i hela landet.

 

Aktiebolagets organisation

Ett Aktiebolags högsta beslutande organ är bolagsstämma som består av aktieägarna. Aktieägarna har rösträtt på stämman efter det antal aktier de äger i bolaget. (I vissa aktiebolag finns det s k A- och B-aktier som har olika röstvärde.) Aktiebolag är skyldiga att hålla bolagsstämman minst en gång om året och det är stämmans uppgift att fatta alla långsiktiga och avgörande beslut. På bolagsstämma presenteras bolagets årsredovisning. Bolagsstämma beslutar också om ansvarsfrihet för styrelsen. Årsredovisningen skall skickas till Bolagsverket inom en viss tid annars får aktiebolaget betala förseningsavgifter.

Ett publikt aktiebolag ska ha en styrelse om minst tre personer medan styrelsen i ett privat AB kan bestå av en eller två ledamöter om det finns minst en suppleant. Styrelsen utses av bolagsstämman och ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen väljs normalt på bolagsstämman.

I det publika Aktiebolaget måste en verkställande direktör (VD) utses av styrelsen. Verkställande direktören har ansvar för den löpande verksamheten i företaget. Styrelsen och VD kan i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder och förpliktelser.

Bolagsstämman måste också välja minst en revisor. Bolagets revisor kan vara en auktoriserad eller godkänd revisor. Är bolaget börsnoterat, har mer än 200 anställda eller har en omsättning som är 1 000 gånger prisbasbeloppet (år 2006 39.700 kr) måste revisorn vara auktoriserad. Deras främsta uppgift är att i efterhand granska förvaltning och redovisningen i bolaget. Revisorerna redovisar sin granskning i revisionsrapporten som redovisas tillsammans med bokslutet.