Moduleringstekniker
När man skickar digitala signaler över analoga nät som telefonnätet, förvandlar man alltså de digitla signalerna till analoga växelströmssignaler. Man säger att signalerna omvandlas på en analog bärvåg. Bärvågen är en våg som transporterar informationen. En växelströmskanal ändras kring ett nolläge på ett periodiskt vis. Den ökar från noll till ett negativt värde och sjunker därefter till noll igen. Sedan sjunker den från noll till negativt värde och ökar därefter till noll. Hela sekvensen kallas för vågrörelse eller period.
Vi kan definiera växelström utifrån tre aspekter: amplitud, frekvens och fas:
- Amplitud anger avståndet från nollläget.
- Frekvens anger hur många vågrörelser per sekund som signalen utför.
- Fas anger signalens läge under vågrörelsen. Fasen mäts i grader. Enhel vågrörelse eller period är 360 grader.
Att modulera en växelströmssignal innebär att man påverkar
amplituden, frekvensen eller fasen eller en kombination av dessa. Amplitud-
och frekvensmodulering är vanligast vid analog överföring,
medan fasmodulering förekommer mest vid digital överföring.
Amplitud-modulering
Amplitudmodulering innebär att man ändrar storleken av svängningen
från det ena ytterligshetsläget till det andra. Det är
utslaget från nollläget som man mäter. I följande
figur ser du den digitala signalen för A en analog motsvarighet till
A. Du ser att vågorna i höjdled är olika höga. Ettorna
ger i figuren mindre utslag än nollorna.
Frekvens-modulering
Frekvensmodulering innebär att antalet vågrörelser per
sekund ändra. Man kan säga att ettor och nollor representeras
av olika många vågrörelser som bilden visar.
Fasmodulering
Fasmodulering går ut på att man ändrar vågens fas
180 grader när man växlar mellan ettor och nollor. Man skulle
exempelvis kunna ändra fasläget från + 90 grader och låta
+ 90 reprensentera en etta och-90 en nolla. Det är bärvågens
fasvinkel som ändra vid moduleringen.
Parallell överföring
Vid parallell överföring sänds databitarna samtidigt i
flera ledare. Ju flera bitar som sänds parallellt, desto snabbare
blir överföringen av data. Det är databussen som avgör
hur snabbt överföringen kan ske. Dataöverföringen
internt i en dator mellan till exempel processorn, internminnet, hårddisken
och bildskärmen sker parallellt. Parallellöverföring till
skrivare och externa hårddiskar är också vanligt.
| Kabel Nummer 1-8 | tecken 1
| tecken 2 |
|---|---|---|
| kabel nummer 1 | 0
| 1 |
| kabel nummer 2 | 1
| 0 |
| kabel nummer 3 | 0
| 0 |
| kabel nummer 4 | 1
| 0 |
| kabel nummer 5 | 1
| 1 |
| kabel nummer 6 | 1
| 0 |
| kabel nummer 7 | 0
| 1 |
| kabel nummer 8 | 1
| 0 |
Vid parallell överföring är det viktigt att signalerna i de olika ledarna kommer fram samtidigt. Om överföringen klickar på någon ledare, uppstår störningar i kommunikationen. Man undviker därför gärna parallellöverföring över långa sträckor. Skrivkablar, exempelvis, brukar i allmänhet vara under 10 m. En sådan kabel har en ledare för varje databit plus ett antal ledare för kontrollsignaler.
©Copyright: Lars Sjunnevik