Stortorget

Stortorget kallades tidigare stora torghit (1420) och stoor tårgeett (1646). Stortorget utgjorde från början den centrala punkten kring vilken staden växte fram. I Erik XIV:s bestämde år 1563 att all handel år skulle drivas på Stortorget och inte någon annanstans i Stockholm. När senare torgen utanför Gamla stan fick tillåtelse till ”bond- och mångelskehandel” var det dock Stortorget som försåg den inre staden med livsmedelsvaror. Så småningom förlades torghandeln för denna stadsdel till Järntorget och slutligen till Kornhamnstorg. All annan försäljning än av mjölk förbjöds på Stortorget 1849.

På Stortorget ägde Stockholms blodbad rum i november 1520. Den första avrättningen på torget som är känd skedde 1280 då Jöns Karlsson, Börje och Jöns Filipsöner avrättades på befallning av Magnus Ladulås. Vid Stortorget fanns sedan 1300- till 1700-talen stadens Rådstuga.

I hörnhuset vid Skomakargatan finns ett minnesmärke i form av en kanonkula som sitter synligt inmurad i fasaden. En folksägen berättar att kulan skjutits dit från Brunkeberg i samband med Stockholms blodbad och var avsedd för Kristian II när han satt i ett av husets fönster, men förfelade sitt mål. Kulan sattes åter upp när huset byggdes om 1795. Stortorget var platsen för Sveriges första apotek öppnat av apotekaren Anthonius Busenius 1575.