Först golvet, sen väggarna och sist taket!

*********************************

Olika språk har olika syn på hur ordningen skall vara mellan subjekt, verb och objekt.

VSO: arabiska, hebreiska, maori

SVO: kinesiska, svenska, tyska, engelska, franska, spanska, italienska, nygrekiska, ryska, serbokroatiska, polska, finska, ungerska

SOV: persiska, turkiska, japanska

Hur är det i ditt modersmål?

Svenska är alltså ett så kallat SVO-språk, i motsats till exempelvis persiska som är ett SOV-språk, alltså ett språk med verbet sist.

Detta innebär att vi struntar i att markera vilket ord som är subjekt respektive objekt för det framgår ändå.

I meningen ”Pojken jagade hunden” så vet vi automatiskt att hunden är liten och pojken snabb.

I persiska däremot måste hunden få ändelsen –ra (tror jag!) för att vi ska vara säkra på maktbalansen.

Men vi har ju fler möjligheter, vi kan spetsställa det vi tycker är viktigt. Titta på följande alternativ:

Jag	köpte	en bil	i Värö	igår.	Rak information När? Var? Vadå?
Igår	köpte	jag	en bil	i Värö.
I Värö	köpte	jag	en bil	igår.
En bil	köpte	jag	i Värö	igår.

Som ni ser finns det en regel som säger att verbet/predikatet alltid måste stå på andra plats. Detta är bland det svåraste att lära sig i det svenska språket, och man kallar det platshållartvång på grammatikspråk.

Så länge man hanterar enkla meningar som bara har en sats går det bra, men när man har en hel sats i första positionen brukar det bli fel, även när de som är mycket duktiga i språket skriver eller framförallt talar. Titta på följande meningar:

När jag får lön	betalar	jag	mina räkningar.
Eftersom han inte kunde komma	ringde	han	återbud.
Om du kommer hit	blir	jag	glad.
När sommaren kommer	måste	jag	åka.
Eftersom vädret var dåligt	inställde	vi	utflykten
Att han skulle bli stor	förstod	man	tidigt.

Subjektet hamnar på position tre så snart vi börjar med ett objekt eller ett adverbial!