Systemenheten

Systemenheten kan ha flera olika utseenden. Det finns tre olika modellar av systemenheter som står rakt upp med enheterna monterade ovanpå varandra. Beroende på lådornas och strömförsörjningsenhetens storlek kallas de för Minitower, Miditower eller Maxitower. Då systemenheten står platt på ett skrivbord kallas den för Desktop och en bärbar maskin kallas ofta för LapTop.

Moderkortet utgör själva stommen i datorn. På moderkortet sitter det monterat kontaktdon för olika instickskort. Det kan vara nätverkskort, grafikkort, ljudkort, kontrollerkort för hårddiskar med mera.

I bakkant på systemenheten kan man nå de anslutningar som behövs för de olika korten och även för systemenheten. Dessa anslutningar sitter monterade så att man lätt kan ansluta yttre kablar eller enheter till dem. Dessa kontakter skapar datorns gränssnitt mot yttre enheter som datorn arbetar med, till exempel skrivare, skanners, tangentbord, mus med mera.

Kontrollerkortet, som bland annat styr hårddisken, finns i två olika utföranden, dels som ett instickskort som du monterar som de andra korten, på en passande kortplats, eller som ett redan inbyggd kort som finns på moderkortet. Den nyare typen av kontrollerkort är ofta de redan inbyggda. Den typen av kort kallas för EIDE-kort. Kontrollerkortet kallas ibland för I/O kort eller styrkort. Hårddisk och diskettenheten och de parallella och seriella in och utgångarna styrs via detta kort. Anslutningarna till enheter utan för kortet sker på samma sätt som de övriga korten, med speciella kontakter på datorns baksida. Kontrollerkortet hanterar all kommunikation mellan dessa enheter och processorn.

De parallella anslutningarna är skrivarportar LPT 1 och ev  LPT 2. Seriella är Com 1 och eventuellt Com 2. Här kopplas mus och joystick med mera in.

Kontrollerkortet har två gränssnitt; ett mot själva processorns buss (VESA eller PCI) och ett mot de olika enheterna som ska anslutas, till exempel CD-Rom spelaren eller hårddisken. Snabbheten är viktig för kontrollerkortet och de enheter som är anslutna till kortet kan aldrig arbeta snabbare än själva kontrollerkortet. Kortets snabbhet mäts i Mb (Megabyte/ sekund).
Antalet anslutna enheter är också avgörande för hur fort kortet kan hantera data.

Följande gränssnitt finns för kontrollerkorten:

På moderkortet sitter också processorn monterad samt minnesbankarna. Det finns ett antal olika processorer.

Snabbheten på processorn brukar anges i MHz (Megahertz). Snabbheten är relaterad till den klockfrekvens som datorn använder. Ju högre klockfrekvens desto snabbare dator. Processorn sitter monterad i en speciell typ av sockel och i dag har alla typer av pentiumprocessorer en kylfläkt monterad ovanför processorn.

Fläkten ska kyla processorn så att den blir överhettad. Man bör ibland göra rent fläkten och även den fläkt som sitter i själva systemlådan, då det samlas damm och andra föroreningar där. Fläkten drar ofta till sig sådant och smuts skada fläktarna. Om processorns kylfläkt går sönder kommer systemet att bli rejält slött och om man fortsätter driften i datorn kan processorn gå sönder.

Arbetsminnet kan minskas och ökas efter behov genom att ta bort eller lägga till minnesbanker efter behov. Det finns ett stort antal minnesbanker att köpa och för att få rätt minnesbanker måste man veta vilken typ av processor och moderkort man använder. Arbetsminnet innehåller de program som datorn använder sig av. Det kallas också för RAM-minne (Random Access Memory).

All information som finns i detta minne försvinner när datorn stängs av. Det är viktigt att man har ett rätt dimensionerat RAM-minne för den typen av program som man ska köra i sin dator. Det går lätt att uppgradera minnet genom att sätta in nya kort med utökat minne i de minnesbanker som finns på moderkortet. Man bör dubblera det befintliga minnet när man ökar kapaciteten.

Processorn har en databuss och en adressbuss (en 256 bitars bussanslutning) och kan kommunicera med processorns klockfrekvens via ett Cache-minne. Det är ett internt minne som processorn behöver för den snabba hanteringen av data. Externa klockfrekvensen hos processorn har därför kunnat höjas till 133 Mhz.

En data eller adressbuss består av ledningsförbindelse mellan processorn och de olika enheterna i datorn. Storleken på data eller adressbussen har stor betydelse då det gäller att transportera så mycket data som möjligt på så kort tid som möjligt över dessa förbindelser. Databussen brukar hantera 32 databitar.

Det finns olika typer av bussar. ISA den äldsta PC-bussen är 8 och 16 bitar stor. Vesa en 32 bitars buss som kallas för Local Bus. Används mest i 486 processorer. PCI bussen används mest till Pentiumprocessorer och hanterar 32 bitar. I bland förekommer det flera olika typer av bussar i samma dator.

Cache-minnet sitter i anslutning till processorn och används mest för att lagra data under tiden processorn arbetar med annat, detta gör att datorn blir snabbare. Två olika typer av Cache-minne används. De första Pentiumprocessorerna hade ett minne på 32 kb och de nyare använder som regel 512 kb. Det går att montera ett extra Cache-minne på de flesta moderkorten, men det är tveksamt om det snabbar upp data hanteringen nämnvärt i processorn.

Om du behöver uppgradera din processor mot en snabbare bör du först undersöka om du kan använda den typ av sockel som den nya processorn kräver, sedan bör du undersöka om moderkortet kan klara av den klockfrekvens som den nya datorn ska arbeta med. Ofta går det att ändra på en jumper på moderkortet och höja klockfrekvensen till den man ska ha. För att få kännedom om detta måste man ha den information som finns tillgänglig från tillverkaren av moderkortet. Ofta följer den med datorn vid leverans, men ibland kan man få hämta den hos tillverkaren via Internet. Drivspänningen till processorn måste också kontrolleras så att den stämmer överens med den befintliga.

BIOS som innehåller de data som datorn behöver för att starta måste också kontrolleras. Ofta behöver man uppdatera BIOS med en nyare version som passar till den processor som ska användas. Snabbheten och driftsäkerheten är beroende av att man använder rätt BIOS.

Det kan ibland vara lättare att byta både moderkort och processor så att man får dessa att stämma överens med varandra. Om du behöver byta  moderkort måste du nogrannt studera vilka skillnader det är mellan det befintliga och det nya. Små avvikelser kan förorsaka mycket problem.
Arbetsminnet innehåller de program som datorn arbetar med kallas ibland för RAM-minne. Minnena sitter i banker på moderkortet.

©Copyright: Lars Sjunnevik