Hälsa, ohälsa och sjukdom
Folkhälsa
är ett begrepp som förändrats över tiden.
Vid 1800-talets början var den en s.k. sanitär fråga – det
var före de stora naturvetenskapliga upptäckterna. Man hade insett att
sjukdomar spred sig epidemiskt och försökte genom olika sanitära åtgärder och
insatser i bostäder, skolor m.m. begränsa epidemierna. Upptäckten av
vaccination mot smittkoppor och senare av bakterier ledde till en effektiv
begränsning av flera infektionssjukdomar och i takt med den snabba utvecklingen
inom medicin och teknik växte en modern, industriell folkhälsovetenskap fram.
Teknik och medicin förväntades kunna lösa alla hälsoproblem. Under en tid
trodde forskare t.o.m. att det var möjligt att utrota allt mänskligt elände och
ohälsa. Den s.k. postindustriella folkhälsovetenskapen byggdes upp bl.a. inom
WHO:s ram och handlar om att vidga synen på hälsa. Så här lyder t.ex. WHO:s
hälsodefinition: ”Hälsa är ett tillstånd av komplett välbefinnande i fysiskt,
psykiskt och socialt hänseende och icke enbart avsaknad av sjukdom eller
svaghet.” (WHO 1946)
Aaron
Antonovsky, medicinsk sociolog med världsrykte, hävdade i motsats till den traditionella
hälso- och stressforskningen
att ohälsa och stress är allestädes närvarande. Antonovskys
slutsats blev att kaos och stress är naturliga tillstånd och att den
intressanta frågan därför borde vara varför vi överhuvudtaget överlever. Frågor
om vad som orsakar hälsa är mer väsentliga att ställa än vad som orsakar
sjukdom. Han skapade två begrepp som avgör hur vi uppfattar hälsan – allmänna
motståndsresurser och känslan för sammanhang. De tre huvudkomponenterna för att
bygga upp hälsa anser Antonovsky vara begriplighet, hanteringsbarhet och
meningsfullhet. Människan måste förstå sin tillvaro och också bli förstådd, hon
måste uppleva att hon bemästrar sin situation, och djupast och viktigast: hon
måste se mening i sin existens och på så sätt vara motiverad för en
fortsättning.
Maten är
egentligen vår viktigaste ”medicin” och kan vara både bra och dålig sådan. Allt
vi äter påverkar oss och vårt immunsystem, något som allt färre verkar känna
till. Vi äter för att kunna fungera, känna oss vitala och få energi.
I
det moderna samhället finns en paradox när det gäller fysisk aktivitet. Å ena
sidan minskar den fysiska aktiviteten i vardagen. Å andra sidan ökar kunskapen
om den fysiska aktivitetens
betydelse för att må bra och undvika en rad sjukdomstillstånd.
Även om forskare inte anser sig kunna presentera helt riktiga resultat om hur
svenska folket motionerar, anser man att ca en tredjedel av befolkningen
motionerar regelbundet och allt mer, medan den övriga delen av befolkningen
tenderar att röra sig allt mindre. Vi vet att en minskad sjuklighet vid
aktivering inte inträffar omedelbart utan på sikt. Däremot vet vi att
fysisk aktivitet och rätt kost ger snabba positiva effekter för individens
självuppfattning, välbefinnande och därmed självförtroende, något som ger
hälsospiraler. På sikt kommer dock ökad fysisk aktivitet att ge sänkt
sjuklighet.
Fundera över:
Vad innebär hälsa för dig?
Bearbeta och lös: