x:525 y:95 200x310
RAM är datorns arbetsminne. Det kallas också primärminne eller internminne. Egentligen är det fel att kalla det för RAM-minne eftersom RAM står för åtkomstmetoden, Random Access Memory. Det borde hellre heta internminne eller atbetsminne när det sitter i en dator.
Random Access Memory är sålunda inte bara arbetsminne. Ofta är till exempel ROM, PROM, EPROM och EEPROM av RAM-typ även om de inte kan användas som arbetsminne eftersom de inte kan skrivas till, åtminstone inte utan speciella åtgärder.
Datorns arbetsminne används för att processorn snabbare skall få åtkomst till de data den behöver. Det går mycket fortare att få fram data från arbetsminnet än från t.ex hårddisken. De data som används ofta lagras i arbetsminnet medan de som använda mer sällan lagras på hårddisken. Processen är dynamisk så data flyttas hela tiden mellan arbetsminnet och hårddisken. Mellan processor och arbetsminne finns det även sk cache-minnen och samma sak mellan hårddisk och arbetsminne. Cache-minnen återkommer vi till.
Ett RAM-Minne behåller inte informationen om strömmen stängs av, till skillnad mot t.ex USB-minnen. Det kunde ju tyckas fiffigt om RAM-minnet behöll informationen även vid strömavbrott men då skulle det bli för långsamt. Ett RAM-minne är flera tusen gånger snabbare än ett USB-minne.
Olika typer av RAM-Minnen
SDRAM (Synchronous Dynamic Random Access Memory) är en äldre typ av RAM-minne introducerad som var det vanligaste arbetsminne i datorer under 1990-talet och till år 2001. Maximal minneskapacitet per minneskort var 256 mb. SDRAM kom att ersättas år 2002 av DDR SDRAM som kunde lagra betydligt mer minne per kort.
DDR SDRAM är en akronym för Double Data Rate Synchronous Dynamic Random Access Memory som är en typ av minneskretsar för datorer. DDR SDRAM åstadkommer en högre bandbredd än vanliga SDRAM genom att överföra data på både stigande och fallande fas av klockcykeln. Detta innebär att dataöverföringshastigheten fördubblas utan man behöver öka klockfrekvensen på Front side busen. Därför har ett 166 MHz DDR-system en effektiv klockcykelfrekvens på 333 MHz om man jämför med ett vanligt SDRAM-system.
Data överförs med 8 bytes åt gången vilket ger DDR RAM en överföringshastighet på: minnesbussens klockcykel × 2 (dubbla hastigheten) × 8 (antal bytes som överförs). På ett system med en bussfrekvens på 166 MHz ger DDR-minnet en maximal överföringshastighet på 2656 Mbyte/s
DDR är föregångaren till DDR2.
DDR2 är en typ av arbetsminne till datorer som tidigare bara kunde användas till Intels moderkort med chipseten 775, 975, 967, 955, 945, 925 och 915. Även vissa VIA-kretsar klarar av DDR2, t ex P4M890. Under sommaren 2006 lanserade AMD en ny processorsockel, AM2, som även den ger AMD-processorerna stöd för DDR2. Fördelen med DDR2 är den ökade klockfrekvensen och nackdelen den långa fördröjningen. DDR2-minnena är ej bakåtkompatibla med DDR eftersom DDR2 bland annat har andra signalnivåer, andra hastigheter och 240 anslutningar mot DDR SDRAMs184 stycken.
DDR3 SDRAM, Double Data Rate (Three) Synchronous Dynamic Random Access Memory, är en Random Access Memory standard som används som arbetsminne i många typer av datorbaserade apparater och annan datoriserad utrustning.
DDR3 är del av SDRAM familjen och en av flera DRAM (dynamic random access memory) implementationer. DDR3 SDRAM har dubbelt så hög överföringshastighet som föregångaren DDR2 SDRAM.
DDR3 möjliggör chipstorlekar på upp till 8 gigabit vilket ger möjlighet till moduler på 16 gigabyte. Strömförbrukningen är närmare 50% lägre än DDR2. Detta åstadkoms genom att sänka spänningen från 1,8 V till 1,5 V.
DDR3 förhandsutgåva annonserades tidigt 2005.
DDR3 DIMM har samma antal pins som DDR2, men de är fysiskt inkompatibla pga att klacken mellan pinsen sitter på olika ställen.