Våga tala
Vilken erfarenhet av att hålla föredrag inför en
grupp har du? Tillhör du dem som ser det som en rolig utmaning eller
är du en av dem som får en klump i halsen bara av att tänka tanken?
Människor regerar förstås olika inför uppgiften att göra en muntlig
presentation, men många upplever talängslan. Det är egentligen en
ganska naturlig reaktion för den som står inför en grupp alldeles
ensam med allas blickar på sig. Hjärtat slår så att man befarar att
det ska lämna bröstet och tungan klistrar sig i munnen.
För den som trots sin talnervositet tvingas tala, t.ex. på
jobbet, försvinner ofta nervositeten med växande självförtroende och
vana. Men den dag man ska tala om något som inte är det invanda,
återkommer oron igen. Lärare är vana att tala inför en ganska stor
grupp studerande, med de flesta lärare är nervösa, om de ska
presentera något nytt för sina kolleger. Det är alltså en ny
talsituation som är orosmolnet. Lite nervositet skadar inte, men man
måste kunna hantera den. Det gör man bäst genom att känna till hur
man bygger upp ett framförande och –framför allt – genom att vara
väl förberedd.
Allt detta kan du läsa mer om på
www.retorik.com.
Klicka
på de blå rubrikerna.
Hantera nervositet
Ju mer förberedd en talare är desto mindre nervositet
brukar han/hon känna. Förbered dig alltså noga:
träna på föredraget hemma för dig själv, för hunden,
för en vän eller familjemedlem!
Lugna ner dig själv genom att först andas in och
räkna långsamt till fem. Sedan andas du ut medan
du långsamt räknar till fem igen. Försök att andas
djupt med magen. Det här enkla men effektiva sättet
att uppnå lugn kan du prova både före presentationen
och under den. Du kan vara säker på att din publik
inte uppfattar det som annat än en normal paus som
alla talare måste ta då och då.
Träna dig i att ha en positiv attityd till det du
ska göra. Om du går fram för att hålla ett föredrag
med tankarna ”åh nej, det här går aldrig, ingen
kommer att vara intresserad” osv. blir det förmodligen
inget vidare resultat. Tänk istället ”nu ska jag
göra mitt bästa av det här – det kommer att gå bra”.
Här är många idrottare ett föredöme. Tror du att
en höjdhoppare som precis ska göra ett hopp tänker
”det här klarar jag aldrig”?
Känns det fortfarande svårt kan du prova något som
idrottsmän ofta gör: skapa positiva bilder. När
som helst på dagen, men gärna kvällen före din presentation,
ska du sluta ögonen och i tanken göra ditt framträdande.
Skapa en bild framför dig där du ser dig själv göra
ett lyckat framträdande. Gå igenom hela föredraget
i detalj och tänk dig att du känner dig relativt
lugn, allt går enligt planerna, åhörarna är intresserade,
handledaren ser nöjd ut och du får fina applåder.
Gör denna övning flera gånger om du behöver. Värt
ett försök, eller hur? |
Framförandet
Ansträng dig också för att göra den muntliga redovisningen
roligare med hjälp av t ex musik, video, overhead, kort,
bilder och saker. Att börja föredraget med att t ex visa
en bild kan kännas skönt eftersom uppmärksamheten då förskjuts
en stund från dig.
En talare bör ge intryck av säkerhet och auktoritet. Hur
förmedlar man det? Du vet nog hur en lugn och säker person
ser ut. Rak i ryggen, vänligt intresserad, öppen ögonkontakt.
De gester som används öppnar till kontakt, talaren öppnar
armarna, visar handflatorna, vänder sig inte bort från publiken.
Den som kliar sig i huvudet, kör ner händerna i fickorna
och skramlar med mynt och nycklar, biter på pennor och knyter
nävarna förmedlar inte något positivt.
Om du tycker det känns säkrast att skriva ett manuskript,
så gör det. Därefter kan du förvandla manuskriptet till
ett litet papper med stödord/stolpar som du använder under
framträdandet. Du kan också skriva dina stödord på små kort
som du kan hålla i handflatan. Små papper och kort gör att
det inte märks om du darrar på manschetten, vilket blir
ganska tydligt när du håller i A4-ark. Du kan ha ditt
manuskript med dig som säkerhet, men läs inte innantill!
Använd i stället ett litet papper eller kort med
stödord. Små papper och kort gör att det inte märks om
du darrar på manschetten, vilket blir ganska tydligt när
du håller i A4-ark.
Om du märker att du måste förkorta ditt framförande ta
inte bort avslutningen. Den innehåller själva
”slutklämmen” på ditt anförande, och du kanske även har
den nedskriven. I stället kan du ta bort t ex en
exemplifiering eller ett argument. På det sättet står du
inte stressad och ostrukturerad i slutet av ditt
anförande utan kan framstå som säker och samlad, även om
du hamnat i tidsnöd.

Förberedelse
Välj ett ämne som du är intresserad av,
något du brinner för och känner engagemang
för. Är du expert eller ovanligt kunnig
på det du ska prata om kan du känna dig
trygg och säker i det. Engagemang brukar
också ”smitta av sig” på åhörarna och gör
din presentation mer levande.Beakta särskilt inledning och avslutning
när du gör din presentation. Arbeta mycket
med att få till en intressant och intresseväckande
inledning. Det kan vara bra att ha inledningen
ordagrant uppskriven eller lära sig den
utantill – det brukar kännas lugnare för
många om de precis vet vad de ska säga när
de kliver fram.Det är en bra idé att
också ha avslutningen nedskriven. Det är
den som ska få åhörarna att minnas vad
du har sagt.
Om du tycker det känns säkrast att
skriva ett manuskript, så gör det.
Därefter kan du förvandla manuskriptet
till ett litet papper med
stödord/stolpar som du använder under
framträdandet. Du kan också skriva dina
stödord på små kort som du kan hålla i
handflatan.
Tänk på de riktigt bra föredrag du själv
hört och sett som du minns. Vad var det
som var så lysande med dem? Var det någonting
du kan lära dig av och efterlikna?
|
|
|