Fler stilfigurer

1. Allegori - är en liknelse eller en metafor som byggts ut till en hel berättelse. George Orwells roman "Djurfarmen" är ett exempel på en allegori. En bondgård övertas av djuren på gården och så småningom växer det fram en hierarki mellan djuren. Egentligen beskrivs ryska revolutionen och framväxandet av det sovjetiska samhället. Allegorier används förstås i konstnärligt syfte men har också använts i tider av sträng censur för att få fram politiska budskap utan att behöva basunera ut dem.

2. Allitteration - en klangeffekt som uppstår när två eller flera betonade ord som står nära varandra innehåller samma ljud - fina fisken, Ville Vessla... Alliterationer användes i våra gamla lagtexter från medeltiden och idag används det ofta i reklam. Det är ett minnesknep: "god och glad", "stor och stark", "sommar och sol" är lättare att komma ihåg än: "god och lycklig", "stor och tung", "sommar och fint väder".

3. Allusion - är saker i en text som anspelar på andra texter men också på händelser, personer, historia etc utanför själva romanen och som väcker associationer till den text (eller sammanhang) varifrån allusionen hämtats. Om jag i en bok om Maria som går sista året på gymnasiet skriver att någon är mångförslagen är det kanske en allusion till Odysséen om den mångförslagne Odysseus.

4. Anafor - är identisk upprepning av ett ord eller en ordgrupp i början av flera på varandra följande fraser, satser, versrader eller strofer:

"Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans..."
(E. Lindegren)

5. Besjälning - Saker levandegörs genom att de sätts ihop med verb eller adjektiv som normalt förknippas med levande varelser: "Värdshuset såg ner över den lättjefulla dalen", "Växten slingrade sig upp för husfasaden".

6. Liknelse - innebär en jämförelse där - till skillnad från metaforen - både det "ursprungliga" ordet och bildledet finns kvar. Såsom, liksom, som, likt etc. signalerar en liknelse: "Chocken var som en kalldusch", "Min kärlek brinner som en eld"

7. Metafor - den vanligaste typen av bildspråk. Ett ord används istället för ett annat ord som det kan associeras till: kalldusch för chock - "jag fick en ordentlig kalldusch", eld för kärlek - "en eld brann inom mig". Metaforen är som liknelsen men den saknar ett jämförelseord (som, liksom).

8. Paradox - två ord som tillsammans blir motsägelsefulla sätts samman: "härjad av nykterhet" eller "en rolig tragedi". Först kan det tyckas orimligt men ofta innehåller paradoxen en viss sanning.

9. Retorisk fråga - är egentligen ett påstående i frågeform som riktas till läsaren/åhöraren men svaret är ofta givet och ges av författaren själv: "Hur många är vi inte som har kämpat tillsammans?"

10. Rim av olika slag: AABB (=sig,dig,hund,rund), ABBA (sig,hund,rund,dig) ABAB (sig,hund,dig,rund), ABCABC (sig,hund,har,dig,rund,tar).

11. Stavelseräknade verser - samma antal stavelser i varje versrad. En stavelse är en vokal med kringliggande konsonanter: Versraden "Han kom som en vind" innehåller fem stavelser liksom "Elden i vinden".

12. Stegring - består i att ord arrangeras i en gradvis stigande intensitetsordning. Stegringen kulminerar i klimax, dvs vid det högsta skalsteget: "Han kom, han såg, han segrade."

13. Symbol - är ett föremål, person eller varelse i en text som betyder någonting annat utöver den rent bokstavliga tolkningen. En fredsduva symboliserar till exempel fred och frihet. En svart katt som går över gatan kanske symboliserar olycka. Symboler kan skiljas från metaforer genom att de faktiskt existerar i texten (texten beskriver eller berättar om duvan eller om katten).

14. Tretal - ord eller satser arrangeras om tre: "tro, hopp och kärlek" eller "störst, bäst och vackrast".

15. Utrop - anger känsla och intensitet i det som sägs och markeras med utropstecken: "Vänner!", "Vilken dag!".