NATUR

 

Gyllene snittet återfinns i naturen och man tror att det kan bero på att det är ett optimalt sätt för växter mm att växa på. Sedan finns det mer oförklarliga förhållanden som tex antalet bin i en bikupa. Det har visat sig att om vi räknar ut antalet bihannar/antalet bihonor så får vi 1,618.

 

Växandet i naturen, alltifrån växtplantor till mänskliga foster, sker utifrån det gyllene snittet.

Nya blad på en planta växer ofta med 137,5 graders vinkel till föregående blad för att skugga varandra så lite som möjligt. Vinkeln 137,5 grader kallas för den gyllene vinkeln.

 

1  1  2  3  5  8  11  13. kallas Fibonaccis talföljd och återfinns ofta i naturen. Hur Fibonaccitalen hänger ihop med gyllene snittet kan du läsa om under rubriken matematik. Antalet kronblad på blommor är ofta ett Fibonaccital, för att inte tala om hur kärnhuset i ett äpple ser ut och hur många armar har nu en sjöstjärna igen? Solrosfrön växer i två spiraler där den ena går motsols och den andra medsols. Räknar man hur många som går medsols respektive motsols så får man två Fibonaccital och delar man de talen med varandra så får man 1,618. Tallkottes fjäll växer också i spiraler: 5 spiraler medsols och 8 spiraler motsols. Ananasen har 13 och 8 spiraler osv.

 

Snäckor växer oftast utifrån den gyllene spiralen som bygger på Fibonaccis talföljd.  Tar man diametern på ett varv på snäckan och dividerar med diametern i nästa varv får man 1, 618. Man kan även hitta den gyllene spiralen på många andra ställen i naturen.

 

Längdförhållandena i DNA-molekyler sägs också följa gyllene snittets proportioner, så det är kanske inte så konstigt att det gyllene snittet har ansetts gudomligt!