DEN TIDIGASTE HISTORIEN

Samtidigt som den sumeriska högkulturen växte fram mot slutet av 3000-talet f.Kr. skedde ungefär samma utveckling utefter floden Nilen i Egypten. Egypten är en gåva av Nilen skrev den grekiske historieskrivaren Herodotos redan på 400-talet f.Kr.(1). Detta är helt riktigt, utan Nilen skulle detta land knappast vara beboeligt. Det är helt omgivet av öken men Nilens årliga översvämningar gjorde landremsan närmast floden bördig.

När befolkningen växte uppstod här, precis som i Mesopotamien, behovet av mer odlingsbar mark men då måste också floden regleras. Flodens vattenmassor måste utnyttjas jämnare över hela året. Man ledde därför ut vattnet i kanaler och fördämningar för att på så sätt utnyttja det under en längre tid.

Byggandet av kanaler påbörjades troligen för uppemot 6000 år sedan, till en början i mindre skala av grupper på det lokala planet. Arbetet krävde samarbete och på så sätt började en samhällsorganisation ta form. Vartefter som man ställde större krav på flodens reglering ökade också kraven på samarbete och en allt mer utvecklad samhällsorganisation kom till stånd. Till samhällets uppgifter hörde förstås också att upprätthålla lag och ordning. I detta bördiga område uppstod naturligtvis lätt konkurrens om rättigheter till jord och vatten. Särskilt som bönderna producerade ett växande överskott.

Sidans topp

Genom att jordbruket blev effektivare och skapade ett livsmedelsöverskott behövde inte längre alla vara bönder och arbeta i jordbruket. En del människor kunde syssla med andra uppgifter. En arbetsdelning började uppstå. Hantverkare och handelsmän specialiserade sig på sina sysslor och bildade nya samhällsklasser. I den samhällsorganisation som behövdes för regleringen av flodvattnet ingick också sådana nya grupper som hade till uppgift just att se till att samhället fungerade ekonomiskt och politiskt. Skrivare och skatteindrivare kom till för att hålla reda på hur mycket av skörden som skulle drivas in och se till att det blev gjort. Vidare behövdes präster för att motivera folket att tro på den förhärskande ideologin samt slutligen soldater även om dessa tycks ha spelat en mindre framträdande roll i Egypten.

Överst i det klassamhälle som alltså uppstod stod den egyptiske kungen, farao, som ansågs vara en länk mellan människor och gudar d.v.s. en sorts halvgud eller både gud och människa(2).

Sidans topp

Hur kunde man då upprätthålla ordningen i detta allt mera attraktiva område? Redan från början har man observerat att den religiösa ideologin spelade en ovanligt stor roll i Egypten(3). Mytologin och de religiösa ritualerna var ovanligt rikt utvecklade och mängder av tempel uppfördes, de första troligen av vass, senare av sten.

Den politiska makten byggde alltså på böndernas tro på statens och faraos gudomlighet. Det blev därför en huvuduppgift för det ledande skiktet att på olika sätt och med hjälp av olika symboler påvisa härskarens, faraos, storhet ocg gudomliga rätt. Det är så man ska förstå all den religiösa mytbildning som skapades och de ritualer som följdes. I templen inpräntades grunderna för regleringen av jord och vatten och religionen tycks på det hela taget ha haft ett starkt grepp om egyptierna. Men naturligtvis fanns perioder av mindre stark tro och åtföljande vikande stöd för farao och den egyptiska staten.

Sidans topp

Farao företrädde gudarna och var det kroppsliga uttrycket för guden Horus. Enligt mytologin hade den rättfärdige kungen och guden Osiris dödats av sin broder Seth som usurperat tronen(4). Horus som är Osiris son får dock av en gudadomstol rätt till tronen och enligt en version av myten besegrar han Seth och hämnas sin fader Osiris. Den så kallade Osirismyten har flera funktioner. Denna korta framställning visar på en av dem nämligen betydelsen av tronföljden d.v.s. en kontinuerlig följd av faraoner(5).

Farao fyllde alltså funktionen av att vara både kung och och högste präst. Ett sådant prästkungadöme var det normala i alla tidiga statsbildningar i Mellanöstern och för den delen även i de två andra områden på jorden där tidiga civilisationer uppstod, främst Kina och Syd- och Mellanamerika.

Sidans topp

Liksom i Mesopotamien utvecklades alltså i Egypten en högkultur med ett effektivt jordbruk samt handel och hantverk i ett allt mer myllrande stadsliv. Konsten och arkitekturen blev med tiden imponerande. Metallhanteringen utvecklades. Redan omkring 4000 f.Kr tror man att egyptierna smälte koppar. Senare, mot slutet av 3000-talet f.Kr. inträdde här bronsåldern och omkring 1400-1200 f.Kr. järnåldern. Guld var tidigt en viktig källa till landets rikedom.

En del framsteg inom astronomi gjordes. Egyptierna skapade den första solårskalender vi känner till. Omkring 2800 f.Kr. beräknades årets längd till 365 och en fjärdedels dag. Religionen var som nämnts mycket väl utvecklad.

Som en avgörande händelse på vägen mot en högre civilisation var skapandet av ett skriftspråk. Egyptiernas variant av skriftspråk kallades hieroglyfer. Materialet som de skrev på var papyrus som tillverkades av papperssäv, en art i växtfamiljen halvgräs. De äldsta fynden av egyptiska skrifter är från ca 3000 f.Kr. Hieroglyferna var en så kallad bildskrift där tecknen representerade ord, stavelser och ljud.

Sidans topp

Egyptens historia som ett mäktigt rike är enastående lång. Visserligen rådde tidvis försvagning och till och med upplösning av riket men med undantag av dessa avbrott fanns Egypten ändå kvar som en mäktig stat i ca 3000 år. Man brukar dela in landets historia i Gamla-, Mellersta- och Nya riket samt däremellan liggande mellanperioder då riket var försvagat.

Omkring 3000 f.Kr. enades Egypten till en stat. Enandet ska, enligt både traditionen och den övervägande delen av forskningen, ha utgått från söder eller det Övre Egypten. I söder fanns rika guldfyndigheter som gav möjlighet till en maktutveckling. Efter att Övre Egypten först enats antar man att även Nedre Egypten, i norr, med centrum i Nildeltat, har erövrats. Ganska snart flyttades dock det politiska centrumet söderut till Nedre Egypten. Genom enandet fick man kontroll över hela Nilen och regleringen av dess vatten(6).

Sidans topp

Redan under det Gamla riket, ca 2700-2270 f.Kr. (7). byggdes de storslagna pyramiderna. Under perioden 2600-2500 lät de tre faraonerna Cheops, Chefren och Mykerinos bygga de tre stora pyramiderna vid Gizeh. Cheops pyramid är den största och är fortfarande idag ett av världens största byggnadsverk. I anslutning till pyramiderna byggdes den berömda sfinxen, troligen en avbildning av farao Chefren. I pyramiderna begravdes faraonerna tillsammans med mängder av föremål som de tänktes ha nytta av i sina kommande liv.

Den mest tydliga symbolen för faraos makt var förstås pyramiderna. Det tycks som om dessa ej byggdes med hjälp av slavarbetskraft utan att den religiösa ideologin om faraos gudomlighet hade ett så starkt grepp om bönderna att de kunde förmås till denna enorma arbetsinsats någorlunda frivilligt. Sannolikt byggdes dessa under vårfloden (juli-september) då bönderna ändå inte kunde arbeta med jordbruket.

Eftersom faraonerna trodddes ha evigt liv mumifierades, eller balsamerades, deras lik. Denna ritual uppstod omkring 2700 f.Kr. och var också den ett uttryck för den ideologi som låg till grund för det egyptiska samhällets organisation(8).

För att upprätthålla den religiösa ideologin krävdes många präster och resurser för underhåll och byggande av tempel. Under det Gamla riket växte prästerskapets rikedomar. Farao måste också dela ut jord till sina ämbetsmän. En jordlös adelsklass uppstod på så sätt. Centralmakten och riket försvagades därigenom.

Sidans topp

Efter en tids splittring stärktes åter riket. Under det Mellersta riket (2040-1675 f.Kr.) ökade kontakterna med andra områden t.ex. Kreta och Cypern i Medelhavet. Kontrollen över guldtillgångarna i Nubien stärktes(9). Under denna period nådde den egyptiska konsten och litteraturen sin höjdpunkt.

Åter följde dock en tid av upplösning med inre stridigheter mellan lokala furstar. Än värre var att stora delar av Egypten erövrades av ett främmande folk, hyksos, som kom norrifrån. Hyksos använde sig av en ny stridsteknik, de hade hästar och stridsvagnar.

Sidans topp

Till slut lyckades dock egyptierna, under farao Ahmose I, driva ut hyksos. Ahmose I grundade den 18:e dynastin och inledde Egyptens sista storhetstid, det Nya riket (1575-1087 f.Kr.). Under denna period fick Egypten ställningen av obestridd ledande stormakt i den för dem kända världen. Riket utvidgades både i söder (hela Nubien) och i nordöst ända fram till floden Eufrat. Syrien och Palestina blev tributskyldiga (skattskyldiga) till Egypten.

Under det Nya riket är det några kungligheter som gjort sig väl kända för eftervärlden. Främst av dessa kan nämnas Echnaton och hans gemål, den vackra Nefertiti. Echnaton gjorde religiös revolution genom att förklara Aton (solskivan) som ende gud. Revolutionen blev dock kortvarig, under svärsonen Tutanchamon återgick det till det gamla igen. Tutanchamon är annars mest känd på grund av fyndet av hans i stort sett orörda grav 1921. Graven innehöll bland annat hans dödsmask och många andra mycket vackra föremål.

för en gångs skull hade man under det nya riket en kvinnlig regent, Hatschepsut. Eftersom egyptierna inte hade något ord för drottning kallades hon den höga kungliga frun.

Sidans topp

Trots angrepp från de så kallade sjöfolken lyckades Ramses III försvara rikets gränser men efter honom följde svaga faraoner och Egyptens ställning som stormakt upphörde(10). Inom riket fick prästerna allt större makt på faraonernas bekostnad. Det blev inbördeskrig och till slut erövrades landet av den assyriska stormakten (se avsnittet om Mesopotamien).

Under den så kallade Sentiden (663-343) upplevde Egypten en sista renässans(11). Landet blev åter självständigt men var nu bara en av flera jämbördiga stater i Främre Orienten. Det erövrades åter av perserna (525 f.Kr.) och 332 f.Kr. gjorde Alexander den store definitivt slut på det faraoniska Egypten.

Sidans topp

KOMMENTARER

1) Herodotos var för övrigt den förste som skrev en mer utförlig och sammanhängande berättelse om Egyptens historia. Det är just detta, att en egentlig historieskrivning kom först på 400-talet som är anledningen till att Egyptens tidiga historia räknas till forntiden. Tillbaka

2) Det var egentligen först senare som farao började att användas som titel på kungen. Kungen hade också en rad andra titlar varav en del syftade på hans ställning som gud, andra på hans ställning som kung d.v.s. hans världsliga ställning. Farao betyder egentligen "det stora huset". Tillbaka

3) Till skillnad från i Mesopotamien där den rent fysiska maktutövningen spelade en större roll. Jfr ovan om soldaternas roll i Egypten. Tillbaka

4) Usurpera = att med orätt bemäktiga sig. Usurpator = (tron) inkräktare. Tillbaka

5) Efter att Osiris dödats blev han dödsrikets härskare. Innan dess var han dock en livsgud och symbol för fruktsamhet. Han identifierades med det livgivande nilvattnet och personifierade den fruktbara åkerjorden. Tillbaka

6) Omkring 2800 f.Kr. nedtecknade den egyptiske prästen Manetho Egyptens äldsta historia. Den indelades i dynastier eller härskarhus och började omkring 3100 f.Kr. med kung Menes. Numera anses det att den förste härskaren över det enade Egypten ska ha varit kung Narmer som levde vid denna tid och grundade den första dynastin. Tillbaka

7) Kronologin varierar något från källa till källa. De tidsangivelser som anges här utgår från uppgifterna i NE (Nationalencyklopedin). Tillbaka

8) Även andra än faraonerna balsamerades, dock förmodligen mestadels högre uppsatta personer. Tillbaka

9) Nubien = historisk region som idag motsvarar södra Egypten och norra Sudan. Tillbaka

10) Sjöfolken härjade runt Medelhavets östra kuster och gör tiden mellan ca 1250 och 1150 f.Kr.mycket orolig. Flera stater i östra Medelhavsområdet och Främre Orienten, bland annat hettiterriket gick vid denna tid under. Även staden Troja förstördes och många borgar i det mykenska Grekland. En annan händelse som inträffade vid denna tid var israeliternas befrielse från det "egyptiska oket" samt deras utvandring från Egypten så som det beskrivs i bibeln. Länkarna i denna fotnot går till NE, Nationalencyklopedin. Tillbaka

11) Renässans = åtefödelse, pånyttfödelse. Tillbaka

Sidans topp

LÄNKAR

Egypten (Lars Hammaréns historiehemsida)

Sidans topp

BILDER

Tutanchamons dödsmask (Ancient Egypt Site)
Horusfalk (Ancient Egypt Site)

© Lars Hammarén 2002