Här på Himmelska fridens torg får den berömda Pekingvåren sitt blodiga slut. Den 4 juni 1989 förvandlas världens största torg till en krigsskådeplats. Studenter och aktivister skjuts ihjäl eller krossas under stridsvagnarna. Med dem dör miljoner kinesers hopp om demokrati. Resten av omvärlden står handfallen inför det som sker.

Filmen skildrar bakgrunden och konsekvenserna av händelserna i Kina 1989. Du möter också Shao som var där då det hände.

OBS! Vi vill förvarna om att filmen innehåller starka berättelser och bilder.

Frågor efter visning

Vad var “Pekingvåren”?
Vilken roll spelade Himmelska fridens torg under det som hände?
Vem var Deng Xiaoping?
Vilken betydelse fick stadsbesöket med Michail Gorbatjov?
Hur slutade studentprotesterna på Himmelska fridens torg?

__________________________________________________________________________

Aktiviteter efter visning

Vilken är den politiska situationen i Kina idag? Ta reda på mer! Jämför med filmens innehåll och se till vad som är bättre och sämre. Skulle en liknande situation kunna uppstå igen, tror du?
Vilken roll tror du att mediers rapportering spelar vid stora kriser? Vilken roll spelade medier då konflikten i filmen inträffade? Tror du att medier kan påverka situationen? Om “ja”; hur då? Diskutera i klassen!
Vilken officiell inställning finns numera i Kina till händelserna vid Himmelska fridens torg? Erkänner man händelserna alls? Hur ser i så fall den officiella historieskrivningen ut, jämfört med i till exempel Europa? Vad beror det på? Diskutera!

__________________________________________________________________________

Nyckelord

Himmelska fridens torg
Reformpolitik
Kommunistledning
Splittring
Pekingvåren
Mao Zedong
Studentprotester
Demonstrationer
Demokrati
Pressfrihet
Korruption
Hu Yaobang
Deng Xiaoping
Michail Gorbatjov
Zhao Ziyang
Li Peng
Stadsbesök
Undantagstillstånd
Fredlig
Hungerstrejk
Kontrarevolutionär
Militär

__________________________________________________________________________

Bakgrund

9 september 1976 avlider Mao Zedong. Kinas landsfader sörjs av miljontals människor. Efter Maos död utbryter en maktstrid bland kommunisterna där Deng Xiaoping segrar. Hans uppdrag blir att förändra Kinas ekonomiska system. Snart blir han Kinas inofficiella landsfader.

1980 börjar den ekonomiska reformpolitiken öppna Kina mot omvärlden. Utländska företag bjuds in och fler kineser studerar utomlands. Men klasskillnaderna ökar och kritiken gror.

Hösten 1986 sveper en våg av studentprotester fram över Kina. Kraven är demokrati, pressfrihet och krafttag mot korruptionen. Kinas partichef Hu Yaobang lyssnar på studenterna, medan andra i partiledningen vill stoppa protesterna. En maktkamp följer och i januari 1987 tvingas Hu Yaobang lämna in sin avskedsansökan.

1989 fyller Folkrepubliken 40 år. För att fira jubileet och stärka banden till Sovjet bjuds sovjetledaren Michail Gorbatjov in.

15 april 1989 dör Hu Yaobang. I samband med hans begravning samlas hundratusentals studenter på Himmelska fridens torg för att hylla honom. Kommunistledningen är splittrad: Vissa vill hålla en mjukare linje medan andra vill ha ett ideologiskt renlärigt Kina. Partichefen Zhao Ziyang vill undvika blodspillan. Under hans statsbesök i Nordkorea fortsätter de fredliga studentprotesterna.

25 april 1989 (medan partichefen är bortrest) träffas en grupp från politbyrån, ledda av premiärminister Li Peng, i landsfadern Deng Xiaopings hem. Dagen efter publicerar Folkets dagblad en ledare av Deng Xiaoping. Protesterna beskrivs som ett hot mot partiet och hela det socialistiska systemet.

På kvällen den 26 april 1989 tågar minst 50 000 studenter genom Peking. Demonstrationerna sprider sig nu till flera städer runtom i landet. Den 4 maj 1989 marscherar tiotusentals studenter från 50 olika universitet i Peking mot Himmelska fridens torg. De har bildat Pekings oberoende studentorganisation och kräver att få träffa regeringen.

Samtidigt får regimen rapporter om demonstrationer med liknande krav i 51 kinesiska städer. Partichefen Zhao Ziyang är tillbaka från sin utlandsresa. I ett tal försvarar han studenterna.

Den 13 maj 1989, två dagar innan Gorbatjovs besök, inleder studenter på torget en hungerstrejk. Två krav riktas mot makteliten: Den fördömande artikeln i Folkets dagblad ska dras tillbaka och studentprotesterna ska betraktas som patriotiska och inte fientliga. Nu bosätter sig demonstranterna på torget. Fler ansluter sig.

Den 15 maj 1989 anländer den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov. Cermonin kan inte hållas som planerat och Kinas ledning är förödmjukad. Statsbesöket lockar journalister från hela världen. Under Gorbatjovs besök samlas närmare en miljon människor på torget.

Den 17 maj 1989 samlas politbyråns ständiga utskott. Premiärministern Li Peng föreslår att undantagstillstånd införs. Frågan skickas vidare till landsfadern Deng Xiaoping. Partichefen Zhao Ziyang protesterar. Han besöker studenterna på torget. Det blir hans sista offentliga framträdande. Senare sätts han i husarrest.

Den 20 maj 1989 införs undantagstillstånd i landet. Demonstrationer och journalistiskt arbete förbjuds. Demonstranterna vägrar att lyda. Några dagar senare försöker soldater att inta torget, men hindras av pekingbor.

Den 4 juni 1989 förvandlas Himmelska fridens torg till en krigsskådeplats. Studenter och aktivister skjuts ihjäl eller krossas under stridsvagnarna.

9 juni 1989 håller Deng Xiaoping ett tal där han fördömer demonstranterna. Han kallar protesterna kontrarevolutionär verksamhet. Deng ger armén befogenheter att få slut på oroligheterna. Nästa dag upphör protesterna. Från hela världen kommer fördömanden. USA, Japan och flera europeiska länder inför sanktioner.

Den 1 juli 1989 håller regimen en ceremoni på Himmelska fridens torg för att hedra stupade soldater. De 3 000 demonstranter som dog nämns inte. Den kinesiska regimen har aldrig tagit ansvar för händelserna vid Himmelska fridens torg