|
|
| Varför behöver vi kväve? | ||||||||
| Viktiga "byggstenar" i levande celler är proteiner, som innehåller kol, väte, syre, kväve och även svavel. I celler finns också en hel del DNA med mera som är föreningar av kol, väte, syre och kväve och fosfor. | ||||||||
| Hur kan kväve cirkulera i ett kretslopp? | ||||||||
Kvävgas finns i luften (79 %), men varken växter eller djur kan utnyttja luftens kväve. 1. Bakterier producerar nitratjoner. 2. Växter behöver nitratjoner lösta i vatten för att tillverka proteiner. 3. Djur behöver växtprotein. 4. Andra bakterier kan återbilda luftkväve ur nitratjoner. |
||||||||
| Vad menas med övergödning? | ||||||||
| När proteiner produceras är i regel kväve den "råvara" som först tar slut. Kvävebrist begränsar därmed produktionen, dvs tillväxten. Tillsätts mer kväve, ja, då fortsätter produktionen (tills fosfor tar slut). Ökningen av tillväxt säger vi beror på övergödning. | ||||||||
| Hur ingriper människan i kvävets kretslopp? | ||||||||
Vid all förbränning i luft vid hög temperatur bildas kväveoxider, som med vatten bildar nitratjoner. Att det växer bra på vägkanter beror på bilarnas avgaser. Kväveoxider bildas i motorn vid förbränning av kväve och syre från luften. För att få god växtlighet sprider man handelsgödsel, som innehåller nitratjoner (NPK-gödning, N står för kväve). Människor och djur kan använda protein som "bränsle" för att få energi. Då "klipps" kvävedelen av och bildar urinämne som löses i vatten till urin. Hos fåglar bildas fast urinsyra, som avges i träcken. Urin och fågelträck är kvävegödning! Om stockholmarna åt hälften så mycket protein som i dag, kunde övergödningen i skärgården undvikas!
|
||||||||
|
||||||||
|
Uppgift
|
Genom rötterna tar växter upp nitratjoner lösta i vatten. Rita ett kretslopp för kväve med nitratjonen i centrum och visa på vilka sätt nitratjoner blir tillgängliga för växter! |
