Grundbegrepp för all strålning

Man kan ange vilken strålning det gäller genom att ange vilken våglängd eller frekvens den har. Våglängden anges i meter och frekvensen i hertz. För elektromagnetisk strålning gäller att ljushastigheten är frekvensen gånger våglängden.

Om man är närmare strålkällan än ca 1 våglängd, talar man om fält.

Om man är längre bort från strålkällan än en våglängd, talar man om strålning.

Fältens och strålningens styrka avtar med avståndet med källan. I Sverige sker elförsörjningen med frekvensen 50 Hz. Detta ger en våglängd på flera tusen kilometer. Därför pratar man då om fält istället av strålning. Mobiltelefoner arbetar ofta med frekvensen 900 Mhz. Detta motsvarar en våglängd på ca 33 cm. När telefonen hålls intill örat utsätts således huvudet för ett fält.

När våglängden är tillräckligt kort är energin i strålningen tillräckligt hög för att jonisera atomer (jon= atom eller molekyl som avgivit eller upptagit elektroner). Man talar då om joniserande strålning. Röntgenstrålning är ett exempel på sådan strålning, och den kan vara skadlig för människan. Övrig strålning kallas icke-joniserande strålning. Denna stora grupp av strålning täcker även begreppet elektromagnetisk strålning. TV-, radio- och mikrovågor, värme, synligt ljus och ultraviolett strålning är exempel på den.

Radioaktivitet och andra källor till joniserande strålning.

En bra länk till mera information Statens strålskyddsinstitut

http://www.ssi.se/fakta_om_stroelning/Stroelningsbroschyr/vad_aer.html