En av jordens funktioner är att vara livsmiljö och näringskälla för världens växter. Men hur bildas jord? Och vilka jordmåner finns? Filmens avsnitt beskriver bland annat begreppet markförsämring som innebär att jordens kvalitet försämras via klimatförändringar eller via vinderosion. Markförsämring kan också vara antropogen, det vill säga sådan som orsakas av människor. När jord bildas tar det mycket lång tid. Man skulle kunna säga att det hela är ett geologiskt kretslopp.

Diskussionsfrågor

Vilka olika funktioner har pedosfären?
Vad händer med klimatet om för lite kol binds i marken?
Vilka tre lager är pedosfären uppdelade i? Vad skiljer dem åt?
Vilka fyra faktorer påverkar jordmånens sammansättning?
På vilka sätt kan markförstöring ske naturligt?
På vilka sätt kan mänsklig aktivitet orsaka markförstöring?
Rita och förklara det geologiska kretsloppet.

__________________________________________________________________________

Nyckelord

Geologi
Bergarter
Jordmån
Erosion
Mineraler
Vittring
Markförstöring
Plattektonik
Pedosfär
Kol

__________________________________________________________________________

Om Marklära

Ovanpå jordskorpan finns det som med ett samlingsnamn brukar kallas för pedosfären. Det är de lager av jord och mineraler som skapar förutsättningar för det liv vi känner till. Jorden har flera livsviktiga funktioner. Förutom att utgöra näringskälla och livsmiljö för växter och djur kan den lagra vatten i sina nedre skikt, och binda kol. Att kolet binds i jorden och inte rör sig fritt i atmosfären förhindrar växthuseffekten, och därmed den globala uppvärmningen. Jorden binder även gifter, som annars skulle kunnat spridas vidare.

Pedosfären är uppdelad i tre lager, eller horisonter, som de ibland också kallas. Det översta kallas för humuslagret, och består av nedbrutna djur- och växtdelar, blandat med mineraler och småsten. Detta lager är mycket näringsrikt, och det är här växter hämtar det mesta av sin näring. Nästa lager kallas för det övre mineraljordlagret, och består av sand, slit, ler eller någon annan sammansättning av finfördelade mineraler. Även detta lager är näringsrikt, och växters rötter sträcker sig ofta hit ner. Det understa lagret, undre mineraljordlagret, vilar på själva berggrunden. Det består av grus och sten som vittrat loss från berget.

Jordmånen kan variera mycket på olika platser, och påverkas främst av fyra faktorer:

Klimatet, alltså temperatur, nederbörd och vind.
Djur och växters död och förmultning som bildar humuslagret.
Landskapstypen
Modermaterialet. Med modermaterialet menas de bergarter och mineraler som berggrunden består av.

Dessa faktorer skapar tillsammans en jordmån som kan vara lucker eller fast, och med olika bra förmåga att hålla grundvatten. All jordmånsbildning börjar dock på samma sätt – med att modermaterialet vittrar sönder.

Det tar tusentals år för ett humuslager att bildas, och när det väl förstörs är det svårt att återskapa. Runt om i världen förstörs hela tiden mark, som då blir obrukbar. Markförstöring kan gå till på olika sätt. Det kan ske på naturlig väg, genom klimatförändringar eller erosion. Men det kan också ske genom att mänsklig aktivitet förstör jorden – så kallad antropogen markförstöring. Människan kan på kemisk väg saltanrika, övergöda, förorena och utarma jorden, eller på mekanisk väg göra jorden mer kompakt eller övertäckt. Även betesdjur kan utarma marken genom att förhindra att växter kan etablera sig.

Till skillnad från andra kretslopp tar det geologiska kretsloppet miljontals år på sig att slutas. Det hela börjar med att magma stiger upp från jordens inre. När den når jordytan kyls den och sjunker i regel tillbaka ner igen. Men ibland tränger den upp genom jordskorpan som en vulkan och kastar upp magmatiska bergarter på jordytan. Så småningom vittrar de sönder och förs med vatten ut i haven, där de segmenteras och lagras. De undre lagren pressas till slut på hårt att de blir till sten igen. När de trycks neråt blir de också upphettade, och till slut kan de bli till metamorfiska bergarter såsom marmor. Kretsloppet sluts när kontinentalplattorna krockar och kanten på ena plattan pressas ner i jordens inre igen. Det kallas för subduktion, och det gör att det geologiska kretsloppet sluts. Jordskorpan som pressats ner blir så upphettad att den smälter till ny magma, och processen kan börja om på nytt.