Rwanda den 6 april 1994. Presidentens plan skjuts plötsligt ner över huvudstaden Kigali. Hans död blir en förevändning för att inleda ett folkmord. Nu följer hundra dagar av obeskrivliga grymheter då tutsier förföljs och slaktas av hutuer. Allt sker inför ögonen på en hel värld som väljer att blunda.

Filmen skildrar bakgrunden och konsekvenserna av händelserna i Rwanda 1994. Du möter också Françoise som var där då det hände.

OBS! Vi vill förvarna om att filmen innehåller starka berättelser och bilder.

Frågor efter visning

Vilken roll spelade Belgiens rasistiska kolonialpolitik för kommande händelser?
Vilka var Interahamwé?
Ungefär hur många tror man dödades under de hundra dagarna?
Vilken roll spelade FN för utvecklingen i landet?
Vilken betydelse fick radio för slakten på civila?

__________________________________________________________________________

Aktiviteter efter visning

Vilken är den politiska situationen i Rwanda idag? Ta reda på mer! Jämför med filmens innehåll och se till vad som är bättre och sämre. Skulle en liknande situation kunna uppstå igen, tror du?
Ta reda på mer om FN. Vilken roll har FN spelat under historien? Varför grundades FN? Behövs organisationen, tror du, eller finns det bättre sätt att lösa konflikter i världen på? Vilka insatser har FN gjort sen organisationen bildades? Diskutera även möjligheter och svårigheter med organisationen.
I filmen dödar människor sina grannar för att de tillhör en folkgrupp. Hur kan en sådan situation uppstå? Skulle den kunna uppstå i din närhet? Varför/varför inte? Om “ja”, hur skulle det kunna ske? Diskutera i mindre grupper. Motivera dina åsikter!
Se filmen “Hotell Rwanda” från 2004, som skildrar situationen i Rwanda och delar av vad som hände under folkmordet.

__________________________________________________________________________

Nyckelord

Hutu
Tutsi
Belgien
Kolonialism
Diskriminering
Rasism
Rebeller
Milis
Splittring
Paul Kagame
RPF
Inbördeskrig
Interahamwé
Katolska kyrkan
Frankrike
FN
Extremism
Hjärntvätt
Radio
Folkmord
Civila
Machetes
Klubbor
Slakt
Flykt

__________________________________________________________________________

Bakgrund

1894 lever folkgrupperna hutu och tutsi sida vid sida i Rwanda. De delar kultur och historia, men har olika samhällsfunktioner. När Rwanda koloniseras av Belgien splittras folken.

1962 lämnar Belgien över makten till hutuerna. Tiotusentals tutsier mördas och fler än 100 000 flyr Rwanda.

1990 bildar tutsiern Paul Kagame exiltutsiernas befrielsearmé, Rwandas patriotiska front, RPF. RPF:s trupper tränger in i Rwanda, och ett blodigt inbördeskrig inleds. Hutupresidenten i Rwanda rekryterar arbetslösa ungdomar som bildar en av världens mest ökända dödspatruller, Interahamwé. Dess jobb är att döda tutsier, RPF-anhängare och oppositionella hutuer. Under tre år pågår strider mellan RPF och regeringsarmén.

1993 undertecknar regeringen och RPF ett fredsavtal. För att övervaka att uppgörelsen hålls, sänder FN en fredsstyrka. Befälhavare är den kanadensiske generalen Roméo Dallaire. Extremister ser uppgörelsen mellan RPF och Habyarimana som ett svek. Hutuextremistisk radio sprider hatpropaganda och manar till våld. Stämningen piskas upp. Fredsprocessen förhalas.

Den 11 januari 1994 skickar general Dallaire ett kodat telegram till FN. Han har fått information att en systematisk utrotning av tutsier planeras. FN-generalen Dallaire ber om tillåtelse att röja vapengömmorna. Han får avslag från FN:s vice generalsekreterare, Kofi Annan, som gör bedömningen att situationen i Rwanda är stabil.

Den 6 april 1994 skjuts president Habyarimanas plan ned. Alla ombord dör. Presidentens död blir hutuextremisternas förevändning för att inleda ett planerat folkmord.

Den 7 april hittas premiärministern och 10 belgiska FN-soldater mördade. Den belgiska regeringen drar tillbaka sin FN-trupp.

Den 9 april tillsätts en hutuextremistisk regering. De åker runt i landet och predikar för hutu-folket att alla tutsier och moderata hutuer ska rensas bort från Rwanda. Snart deltar civila i slakten. Grannar dödar grannar. Hutuer som försöker gömma sina tutsivänner mördas brutalt. Franska och belgiska soldater sätts in. Men deras uppdrag är att evakuera utländska medborgare. FN vill evakuera fredsstyrkan, men FN-generalen Dallaire vägrar. Han begär en förstärkning av trupperna för att hejda massakrerna. FN:s generalsekreterare Boutros Boutros Ghali avslår ansökan.

Den 15 april slaktas 5 000 män, kvinnor och barn i en kyrka av hutumilisen med klubbor och machetes. Dagen efter massakern lämnar den belgiska FNtruppen Rwanda. Sen beslutar FN att trupperna ska dras tillbaka. En symbolisk grupp på 270 man stannar. Mitt under pågående folkmord är tutsirebellerna i RPF framgångsrika. I slutet av maj har de tagit kontroll över halva landet. När flygplatsen och palatset tagits börjar hundratusentals civila hutuer och soldater fly Kigali.

När folkmordet pågått i 100 dagar har ca en miljon människor dödats. Nu börjar omvärlden reagera. Frankrike skickar en FN-styrka som ska upprätta en humanitär skyddszon och försvara flyktingarna. Men de skyddar också folkmordets förövare och låter dem fly landet. Tio dagar senare uppmanar hutuextremisternas radiostation hutuer att fly. Över en miljon flyktingar når nuvarande Kongo-Kinshasa. Gigantiska flyktingläger upprättas där utmattning, svält och kolera skördar tusentals offer.

Den 18 juli 1994 faller hutuextremisternas sista fäste i Rwanda och inbördeskriget är över. En nationell enhetsregering med samtliga partier tillsätts. Presidentposten blir en av RPF:s hutumedlemmar. Tutsiern Paul Kagame blir vice president och försvarsminister. En internationell krigsförbrytartribunal inrättas. Fängelserna fylls med misstänkta som får vänta i åratal på rättegång. Konflikten med hutumilisen fortsätter också utanför landets gränser.

2010 publiceras en FN-rapport som hävdar att Kagames styrkor kan ha begått folkmord i Kongo-Kinshasa. Där ska de ha mördat tiotusentals hutuiska flyktingar.