Henrik är i 30-årsåldern och jobbar som gymnasielärare. Han är omtyckt och trivs med jobbet, men känner ibland att kraven är stora på honom. På väg hem från jobbet en dag får han plötsligt ett hårt tryck över bröstet och svårt att andas. Henrik blir livrädd och fruktar en hjärtattack, men akutläkaren kan inte hitta något fel. En kort tid därefter inträffar ett nytt anfall och ångesten tilltar. Henrik blir mer och mer isolerad tills han inte längre vågar lämna sitt hem. Först då inser han att han måste söka hjälp.

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

Aktiviteter före visning

__________________________________________________________________________

Frågor efter visning

  1. Vad händer första gången mannen i filmen upplever en attack? 
  2. Hur reagerar hans flickvän på förändringen hos honom? 
  3. Mannen i filmen är en uppskattad lärare. Tror du att någon av hans positiva egenskaper som lärare faktiskt kan förvärra situationen? Vilka? 
  4. När kommer mannen till den punkt att han inser att han måste få hjälp? 
  5. Analysera vad som händer vid det första samtalet med samtalsterapeuten. Hur tror du mannen reagerar och tänker på det han får höra?

__________________________________________________________________________

Aktiviteter efter visning

__________________________________________________________________________

Nyckelord

__________________________________________________________________________

Fakta

Panikångest kan drabba vem som helst, när som helst och ofta utan någon föraning. Trots den fysiska känslan (andnöd, svimningskänslor, stickningar i händer och fötter m.m.) är det egentligen inte något livshotande som hänt. Men det upplevs som det. Det är snarare psyket som överreagerat på en fysisk reaktion i kroppen. Det stora problemet med panikångest är att det ofta hämmar den drabbade, som gradvis spänner sig allt mer i rädsla för en ny attack. För läkare är det ofta svårt att konstatera något fel, eftersom den drabbade söker hjälp för en fysisk åkomma - inte en psykisk. Vill det sig illa begränsas slutligen den drabbades livsföring till den grad att rädsla och undvikandet av platser och situationer som på något vis ”utgör ett hot” helt styr personens liv.

Symptom

Ex. på symptom under attackerna är hjärtklappning, svettning, darrningar och svimningskänsla. Rädsla för döden. Förekomst: Omkring 2 - 5 procent av befolkningen lider av paniksyndrom. Det är vanligare hos kvinnor än män. Insjuknandet sker ofta i tonåren. (Källa: Psykiatri för vårdtagare av Gunilla Dored)

Diagnos av panikångest

En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom 10 minuter:

  1. Bultande hjärta eller hastig puls
  2. Svettning
  3. Darrning eller skakning 
  4. Känsla av att tappa andan 
  5. Kvävningskänsla 
  6. Smärta eller obehag i bröstet 
  7. Illamående eller obehag i magen 
  8. Svindel, ostadighetskänslor eller matthet 
  9. Overklighetskänslor 
  10. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig 
  11. Dödsskräck 
  12. Domningar eller stickningar 
  13. Frossa eller värmesvallningar
moln2.jpg

En dag i taget: Panikångest

Filmhandledning

Filmens syfte är att: