Datorn

Olika typer av datorer:
Det finns många typer av datorer. De byggs i olika storlekar och i många olika utföranden beroende vad de ska användas till. Man kan dela in dem i fyra olika huvudgrupper:

Superdatorer används för mycket kvalificerade beräkningar till exempel satelitbanor, väderberäkningar, konstruktioner med mera.
Stordatorer används mest till administration till exempel stora registerhanteringar hos myndigheter eller stora företag. Många kan använda sig av datorns kapacitet samtidigt genom terminaler och genom nätverkslösningar.
Minidatorer är storleken mellan stordatorer och persondatorer. Ofta för kvalificerade lösningar för mindre företag eller för teknik. Används ofta i nätverkslösningar.
Persondatorer är den vanligaste datorn i dag och de utvecklas mycket snabbt. Används både i hemmen och på företag, då ofta anslutna till ett nätverk.

Vad innehåller då en persondator?
En persondator består av en centralenhet (CPU, Central Processing Unit), bildskärm, tangentbord och kanske en mus och skrivare till. I CPU enheten (kallas ofta för systemenheten också) finns det följande delar:

Moderkort med processor och Ram minne
Hårddisk
Grafikkort för bildskärmen
Ljudkort
Diskettenhet
CD-spelare eller DVD-spelare
Modem kan finnas inuti datorn som ett kort till moderkortet
Nätverkskort om datorn är ansluten till ett nätverk

Ordet persondator kommer av engelskans Personal Computer vilket alltså betyder Persondator.

Operativsystem
För att datorn ska fungera krävs det ett operativsystem. Operativsystemet sköter följande uppgifter:

Hantering av datorns minnen
Hantering av hårddiskar och diskettenheter och cd läsare
Kommunikation med enheter som finns utanför datorn
Administration av olika program

Vanliga operativsystem är Windows 98. Windows NT Linux och Unix.

Inuti datorn
I själva datorlådan finns datorns komponenter monterade. De ansluts med de kablage som behövs för att förbinda de olika enheterna med varandra. Det är olika typer av kablage för olika delar eller komponenter. Från nätdelen (den delen av datorn som förser apparaten med spänning och ström) finns förbindningar med en speciell typ av kablar till de delar som är beroende av en separat strömförsörjning. Nätaggregatet ser till att dessa delar får ström.

Moderkortet sitter också monterat inne i lådan och ser ut som ett stort kretskort med en massa kontakter och anslutningar på. Moderkortet knyter ihop de andra komponenterna i datorn. På moderkortet sitter själva processorn monterad, ofta måste den kylas med en separat fläkt.

På moderkortet sitter också arbetsminnet. Arbetsminnet kan bestå av flera mindre kretskort med monterade minneskretsar på. Arbetsminnet anges mestadels i Megabyte (Mb). Ofta 64 till 256 Mb. Arbetssminnet är det minne som processorn använder sig av, för att lagra de uppgifter som processorn håller på att arbeta med.

Hårddisken sitter också monterad i datorns hölje. Där finns de flesta programmen och de data som du skriver eller samlar in via datorn. Hårddiskens storlekar varierar men i dag är de flesta på flera Gigabyte (Gb).

Diskettstationen eller driven som den i bland kallas för sitter monterad i datorns framkant för att man enkelt ska kunna hantera disketter via dess öppning. Diskettstationen används när man vill spara någonting eller lägga in något i datorn.

Styrkort och kontrollerkort är kretskort som sitter instuckna via kontakter i moderkortet. De är till för att kontrollera hårddisk och diskettdrive och CD-spelare med mera. Via dessa enheter kan man läsa CD-skivor eller DVD-skivor och har man en CD-brännare monterad så kan man göra egna CD-skivor.

CD-skivor rymmer mer än disketter och är därför lättare att handskas med när man har mycket information som ska hanteras. Det finns CD-skivor som både går att skriva och radera.