Server-baserade nätverk

I detta nätverk finns alltid tilldelade servrar som är optimerade för att snabbt klara förfrågningar via nätverket från klienterna. Dessa datorer fungerar endast som servrar och inte som klienter. Denna typ av nätverk sköts också oftast av en utsedd så kallad administratör med ansvar för drift och säkerhet av nätverket.

Datorer
Varje komponent i ett nätverk som har en egen adressbrukar man benämna nod. Servrar, arbetsstationer och skrivare är exempel på noder. Andra exempel är bryggor, routers och gateways. En nod kan ha en fysisk adress såväl som en logisk adress. Den logiska adressen uttrycker vilken funktion som noden har. En persondator kan fungera både som arbetsstation och server beroende på vilket samanhang den ingår. Den har då två logiska adresser. Maskinvarukomponenterna i ett nätverk kommer ofta från olika tillverkare. Ju flera tillverkare som finns med i bilden, desto större blir riskerna för att det uppstår störningar i nätverket.

Det är därför viktigt att man övervakar nätets komponenter.
Övervakningen ger systemadministratören möjlighet att hitta fel, kontrollera nätets konfiguration samt ansvara för säkerhet och prestanda i nätet.

Server
En server är en stor-, mini- eller persondator som arbetar i ett nätverk. Antingen hanterar servern ett antal övergripande funktioner i nätet eller också är den inriktad på enskilda funktioner. I det senare fallet kan flera datorer i kombination tjänstgöra som servrar. Typiska uppgifter för en server är:

  • Filhantering.
  • Skrivhantering.
  • Databashantering.
  • Kommunikation med externa nät eller datorer.
  • Meddelandehantering.
  • Nätövervakning.

Arbetsstation
En arbetsstation är en dator eller en terminal (monitor + tangentbord) som är uppkopplad mot en central dator (server) i ett nätverk. Om arbetsstationen är en dator, vilket blir allt vanligare, har den egen processorkraft och eget minne. Detta innebär att man kan utnyttja datorn som en länk i nätverket och som en fristående lokal arbetsplats med egna program. En arbetsstation kan samtidigt vara en server. Normalt är en arbetsstation som också tjänstgör som server mera kraftfull än andra datorer i nätverket.

Kluster
Ju flera enheter som man kopplar till en stor- eller minidator, desto flera kablar måste man dra. På stora arbetsplatser med tusentals anställda, till exempel sjukhus, kan kabeltrummor och kabelstegar snabbt fyllas med kablar. Det blir svårt att hantera allt kablage, i synnerhet om dokumentationen av kabeldragningen är dålig. Man kan råda bot på problemet till en viss gräns genom att koppla terminalerna i grupp, som kallas kluster, till en kontrollenhet. Från denna kontrollenhet drar man en ledning direkt till datorn. Därigenom minskar kablagemängden.

Modem
Ett modem omvandlar digitala signaler till analoga signaler. Det betyder att man kan skicka datasignaler över telefonledningar. De gigantiska nät av telefonkablar som finns över hela världen kan alltså användas för kommunikation mellan datorer. Lösningen är modemet. Man kan koppla modemet, så att man antingen slår ett telefonnummer på en telefon eller på datorns tangentbord, när man vill ha kontakt med en annan dator.

I detta nätverk finns alltid dedikerade servrar som är optimerade för att snabbt klara förfrågningar via nätverket från klienterna. Dessa datorer fungerar endast som servrar och inte som klienter.

Denna typ av nätverk sköts också oftast av en utsedd så kallad administratör med ansvar för drift och säkerhet av nätverket.

Ett nätverk sammankopplat via en server kallas för en Domän. Det är alltså mot en domän användarna loggar in i ett serverbaserat nätverk.

En server eller klient kan bara tillhöra en domän åt gången. Vill vi få tillgång till resurser i andra domäner så använder vi oss istället av något som kallas för Trusts mellan domänerna.

Servertyper
Ett Server-baserat nätverk har alltid en PDC (Primär Domän Kontrollant eller Primary Domain Controller). Denna sköter om saker som inloggningar och utdelning av resurser. En PDC bör vara en kraftfull dator som klarar att hantera många förfrågningar från klienterna. Observera att det endast kan finnas en PDC i en domän!

För att avlasta PDC:n kan nätverket ha en eller flera BDC :er (Backup Domain Controller) vilka till exmepel kan vara mail, applikations eller SQL servrar. En BDC kan även hjälpa en PDC med inloggningar.

Skulle PDC:n i en domän krascha så går det att ”befordra” en BDC till PDC till dess att PDC:n blivit lagad. Det går även att installera en server av typen ”Stand–alone” vilken kan ha samma funktioner som en BDC med undantaget att den aldrig har hand om inloggningar och användarlistor.

Några vanliga servrar och dess funktioner:

  • Fil och Skrivar-server.
    Hanterar användarnas inloggning samt utskriftsjobb. Oftast en PDC.
  • Applikations-server.
    Lagrar och kör de program användaren anropar.
  • Mail-server.
    Fungerar som postkontor för interna och externa Email.
  • SQL-server.
    Hanterar sökning, läsning och skrivning till stora databaser.
  • Proxyserver.
    Cache (mellanlagring) för Internetsidor.
    Kan begränsa/filtrera besök till vissa Internetsidor blockera användare utifrån att logga in i organisationens nätverk.
Storlek
När antalet datorer överstiger 10 bör man överväga att byta till ett server-baserat nätverk vilket kan hantera samtidiga förfrågningar från flera tusen klienter. Man rekommenderar som mest upp till 2000 anslutningar per PDC/BDC. Antalet användarkonton som en domän kan hantera ligger i trakten av 40 000 st.

Kostnad
Server-baserade nätverk kräver kraftfulla servrar med dyr programvara och mer kringutrustning. Även operativsystem och applikationer brukar vara dyrare. Därför kan serverbaserade nätverk till en början vara ett dyrare alternativ än Peer-to-Peer.

Operativsystem
På grund av behovet av hög säkerhet och större administrativa funktioner krävs avancerade operativsystem som till exempel Windows NT Server eller ”Novell Netware”. Som alternativ finns även det kostnadsfria Linux vilket dock oftast kräver lite mer av nätverkets administratör.

Fördelar med Server-baserade nätverk:
  • Användarna kan dela resurser på ett enkelt sätt.
  • Mycket god säkerhet.
  • Låga administrativa kostnader.
  • Centraliserad backup (säkerhetskopiering).
  • Stöd för feltolerans (RAID).
  • Kan hantera tusentals användare.
  • Låg belastning på klienterna.
  • Smidigare och billigare uppgradering och installation av program och drivrutiner.
  • Enkel synkronisering av data.
Nackdelar med Server-baserade nätverk:
  • Svårare installation men det lönar sig i längden.
  • Dyrt. Blir dock oftast billigare i längden.
När passar Server-baserade nätverk?
  • När antalet användare är fler än 10.
  • När vi har känsliga uppgifter/data som vi vill skydda.
  • När vi vill ha uppsikt och kontroll över användarna.
  • När vi behöver ett driftsäkert nätverk.
  • När vi är beroende av bra prestanda.
  • När användarna finns spridda över stora områden.
Förklaringar:
  • Server – En dator som delar ut resurser, sköter inloggningar mm.
  • Klient – En dator som använder resurser, kallas även arbetsstation.
  • Media – Anslutning mellan 2 datorer till exempel kabel eller radiovågor.
  • Backup – Säkerhetskopiering av viktig data.
  • Domän – Samlingsnamnet för servrar och klienter i samma nätverk.
  • PDC/BDC – Namnet på speciella datorer i serverbaserade nätverk.
  • Feltolerans – Säkerhetskopiering under drift. Kan även ge prestandaökning.
  • Drivrutiner – Små program som krävs för att vissa enheter skall fungera.

©Copyright: Lars Sjunnevik