Studiehandledning till ELKU 1201

Elkompentens A, BB2

Lärobok:
Introduktion till Elarbeten
Faktabok och övningsbok av Håkansson Englund LIBER

Boken innehåller följande delar:

Att hantera el
Sid: 3-13
Läs igenom kapitlet och begrunda att det är strömmen som orsakar problem. Hur skyddar vi människor, djur och egendom? Åtgärder vid olycksfall?
Vilka arbeten får utföras vid olika behörighetsnivåer? Vad innebär erforderlig kännedom?

Lär dig branschens olika organ för behörighetsgivande, organisationer och certifikat.

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 3-4.

Säker el
Sid: 14-17
Läs igenom kapitlet och om du inte har Starkströmsföreskrifterna skaffa eller låna dessa så att du kan lära dig att hitta i dessa vad som gäller vid olika typer av installationer i olika utrymmen. Tänk på att föreskrifterna med "guiden" är den bibel vi skall arbeta efter, tillsammans med lagar och standarder.
Vad är en starkströmsanläggning?
Vad är utsatt del?
Lär dig dom olika delarna i föreskrifterna, Allmänna bestämmelser, Avd A krav för lågspänningsanläggningar, Avd B krav för högspänningsanläggningar, Avd C föreskrifter om anläggningars skötsel.
Lär dig uppdelningen i föreskrifterna, Avdelning, underrubrik, punkt, underpunkter.

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 10-11

Eldistribution:
Sid: 18-28
Läs igenom kapitlet. Du skall veta skillnaderna mellan de olika elnäten vi har samt vilka som äger och förvaltar dessa. Vilka spänningsnivåer som råder inom de olika näten.
Varför är det högre spänning på stamnätet än i distributionsnätet?
Du skall känna till hur en abonnentanläggning byggs från servisledning till central.
Skillnaden mellan PE, N, PEN, de olika ledningssystemen TN-C, TN-S, TN-C-S, samt IT-system.
Hur löser man neutral respektive skyddsledarfunktionen i de olika ledningssystemen?
Du skall veta hur viktig skyddsjorden är och varför.
Varför får man inte använda gröngul ledare till annat än skyddsledare?
Skillnaden mellan fas, huvudspänning i systemspänningen?

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 14-17.

Säkringar och grupper:
Sid: 29-38.
Obs! Om Du inte har den senaste uppdateringen till boken, är det ändrat så att första fasledarfärg är BRUN. Detta gör också att det kan vara fel i facit.

Läs igenom kapitlet, fundera över vad du som läser BB2 behöver känna till om centraler, systemens uppbyggnad, typer av ledningar, säkringar, frånkoppling och mätningar.
Tänk på det objekt du skall ansluta, är det enfas eller flerfasig anslutning? Vilken spänning? Vilken säkring erfordras? Vilken kabel?
Lär dig de olika färgerna, på ledarna i standardkablar respektive säkringar.
Vad är en säkrings karakteristik?
Hur skall du arbeta på en befintlig anläggning? Tänk på frånskilja, skydda mot tillkoppling, och att kontrollera spänningslöshet.

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 20-21

Elsäkerheten i Sverige:
Sid: 39-43
Läs igenom kapitlet och i detta kapitel bör du lära dig hur elregelverket är uppbyggt från lag till de olika standarder vi har att iaktta. Studera vad som gäller vid skötsel av starkströms- anläggningar Avd, C starkströmsföreskrifterna. Fundera och ta reda på vad elektromagnetiska störningar innebär, det så kallade EMC-direktivet. Observera att ARBETSMILJÖLAGEN är en lag som är "paraplylag", alltså en övergripande lag varunder ellagstiftningen lyder.
I vilken turordning gäller de olika direktiven och lagarna?
Vad har elsäkerhetsverket för funktion?
Vad har arbetsgivare och anläggningsägare för ansvar för underhåll och tillsyn av elanläggningar? Avd. C

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 25-26

Säkerhetsanordningar
Sid: 44-48
Läs igenom kapitlet. Du skall förstå och rätt använda jordfelsbrytare, tänk på skillnaden på en jordfelsbrytare avsedd för person och en avsedd för skydd av anläggning. Säkerhetsbrytarens funktion och placering samt att den är låsbar för att alla som deltar i arbetet alltså även icke elutbildad person skall känna trygghet. Nödstoppars placering samt hur dessa skall kopplas in i kretsar för att säkert bryta bort anläggningen. Hur och varför maskiner skall ha nollspänning-sutlösning och vad du gör för att åstadkomma det tänk på att även överströmmsskyddet skall vara inkopplad i kretsen. Hur vi kan åstadkomma skydd genom "extra isolering" och hur dessa är märkta. Skydd genom klenspänning SELV och PELV var, när och hur vi får använda dessa, läs i föreskrifterna vad som gäller. Föregling ett annat sätt att skydda person eller anläggning.
Varför finns krav på jordfelsbrytare för uttag utomhus?
Varför skall säkerhetbrytare över 16A ha mikrobrytare?
Vad är skillnaden på SELV och PELV?

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 29-30

Installationsmiljöer och elmateriel:
Sid: 49-61
I detta skall du lära dig att rätt värdera vilken miljö du installerar i samt vilken materiel och installationssätt som är lämpligast. Olika miljöer ställer olika krav på materiel och installationssätt, så titta först på den miljö du skall utföra installationen i och ta reda på vilken verksamhet som skall bedrivas i lokalen, bestäm därefter installationssätt, dold eller öppen förläggning, välj därefter material och tänk på att materialen skall uppfylla dels kravet på kapslingsklass som kravet på märkspänning/märkström. Kan du montera en armatur med kapslingsklass IP20 i ett badrum?
Vad innebär det att en armatur har materialklass 2?
Vilken beteckning har EKK 3G2,5 i det nya kabelbeteckningssystemet?
Om jag vill köpa en brytare fabrikat ELJO, har den samma E-nummer hos SELGA som hos Elektroskandia?

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 31-32

Belysningsinstallationer:
Sid: 62-73
Du ska känna till hur olika strömställare och uttag fungerar, dess olika beteckningar samt inkoppling, tänk på att man normalt inte får bryta neutralledaren. Du skall också kunna utföra andra sätt att styra belysning till exempel genom olika vakter, skymningsrelä, kopplingsur, relä, intelligenta installationssystem etc. Du skall även känna till olika belysninskällors användning. När skall du använda lysrör, glödljus, ur- laddningslampor etc. Tänk på att utvecklingen av belysningskällor går fort och att ny teknik kommer ständigt, högfrekvensdrift, lågenergilampor, T5-rör, dagsljuslampor och så vidare.
Du bör också studera vad som gäller beträffande belysning ur arbetsmiljösynpunkt och Ljuskulturs riktlinjer.
När du skall reparera en belysningsinstallation bör du fundera över dess uppbyggnad innan du startar ditt arbete.
Du bör också studera kommande intelligenta installationssystem av typen EIB-buss, Extronic, olika typer av fältbussar etc.
Vilka fördelar har högfrekvensdrift kontra normaldrift vid lysrörsinstallationer?
Vilka beteckningar har kontaktorns huvudströmbanor?
Rita ett kopplingsschema för en belysningsinstallation med trappomkastning och kors- omkopplare?

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 36-38

Ritningar och scheman:
Sid: 74-81
Det du skall kunna efter detta kapitel är att rätt läsa och förstå olika typer av ritningar och även kunna rita upp enklare scheman.
Du skall kunna läsa en installationsritning, lär dig de olika symbolerna. Du kan också titta i EL/AMA vad som gäller. Lär dig kretsschemans uppbyggnad och öva på att rita kretsar, lägg märke till de olika sätt som scheman kan ritas i obunden, sammanbunden, samlad.
Tänk på att stoppfunktionen är kretsens viktigaste funktion och att stoppknappar kopplas i serie medan start och styrfunktioner oftast kopplas parallellt. Du skall också lära dig yttre förbindningsschema då du ofta kommer att koppla till eller från objekt i anläggningar. Märkning av apparater, kablar och parter är oerhört viktigt att du lär dig för att man skall kunna säkert identifiera och tryckt arbeta i apparatskåp och liknande.
Rita en installationsritning av det rum du sitter i?
Rita ett kretsschema på en motorstart där du skall kunna starta och stoppa motorn från två olika tryckknappslådor, rita även yttre förbindningsschema och tänk på postbeteckningarna?

Lös arbetsuppgifterna i övningsboken sid: 42-44

Asynkronmotorn:
Sid: 82-96
Läs igenom kapitlet och lär dig hur motorn är uppbyggd och hur den fungerar. Lägg märke till skillnaden mellan det synkrona och det verkliga varvtalet "eftersläpningen". Tänk på att dess fler poltal dess lägre varvtal. Lär dig att rätt läsa märkplåten till motorer, främst hur den skall kopplas, anslutas, vilken märkspänning resp, märkström den skall ha. Lär dig skillnaderna på huvudspänning-fasspänning, huvudström-fasström och när motorn skall Y eller D-kopplas. Du måste lära dig att räkna fram den skenbara effekten då den är dimensionerande för kabeln. Enfas asynkronmotorn och dess funktion med hjälpfas skall du observera då dessa förekommer i flertalet av våra hushållsmaskiner. Du skall rätt kunna installera motorskydd och kunna prova dess funktion. Du skall också kunna de vanligaste av startapparater såsom Y-D-kopplare, Fram-back-kopplare, Pol-omkopplare, olika typer av så kallad mjukstart, frekvens- omriktare och så vidare.
Tänk på att innan någon maskin eller motor tas i drift måste stoppfunktioner och andra skydd som kan ingå noggrant ha testats av dig.
Hur gör du för att testa att ett motorskydd löser ut?
Vad kan du göra för att minska startströmmen?
Hur skall säkringarna dimensioneras för en motor?

Lös arbetsuppgifterna i arbetsboken sid: 45-46.