Kommunikationssituationen

Språket är utgångspunkten.

När vi talar, lyssnar, läser eller skriver hanterar vi språket på det ena eller det andra viset. Vi befinner oss i en kommunikationssituation. Oavsett om vi talar med oss själva eller en motpart finns det en mening med kommunikationen. Om vi har en motpart kanske vi vill ha kontakt med denne genom att fråga, varna, uppmana, upplysa eller dylikt.

En kommunikationssituation med två parter kan enkelt utryckas på följande vis: Sändaren och mottagaren kan vara två personer, ett företag, en myndighet, en organisation, en förering, ett politiskt parti, eller en radio- eller TV-kanal. Meddelandet som ska skickas, kan vara muntligt eller skrifligt. Det kan också vara en bild.

Kommunikationsmodellen i bild 1 (här nedanför) är enkel.
Den talar inte om i vilket sammanhang meddelandet överförs. Den avslöjar inte heller om meddelandet sker personligen eller om meddelandet levereras på annat sätt till exempel en telefon, en fax, en dator, radio eller TV. Den talar inte heller om, om det finns en reaktion från mottagarens sida på meddelandet.

Modellen återger inte någon växling mellan sändare och mottagare. En kommunikationssituation med två personer innebär att sändare och mottagare växlar hela tiden.

En sändare sänder ett meddelande.

Meddelandet skickas.

En mottagare tar emot ett meddelande.

Bild 1
Ett meddelande mellan personer förmedlas genom tal, gester, minspel, skrift, bild, ljus- och ljudsignaler. Det kan också förmedlas via sång och musik. Genom att kombinera olika uttryckssätt, förstärks kommunikationsintrycken mellan två människor.

Bilden visar två personer som skakar hand.

Bild 2
Tid, plats och miljön påverkar sändaren såväl som mottagaren. Det är inte självklart att sändaren och mottagaren har samma uppfattning om meddelandets innehåll. Sändaren har ett syfte med sitt meddelande. Mottagaren tolkar meddelandet och bildar sig en uppfattning om syftet. För att sändaren ska nå sitt mål måste den anpassa sig efter mottagarens förutsättningar.

Om sändaren använder ett medium (telefon, fax dator med mera) styrs sändaren av mediets egenskaper, då han skapar meddelandet. Budskapet påverkas alltså av om mediet är en telefon, ett brev, en tidning, en bok, en broschyr, en film, ett radio- eller TV-program eller en datafil.

Mottagaren tolkar budskapet på sitt sätt, när han mottager meddelandet. Om mottagaren är en privatperson, spelar ålder, kön med mera en roll. I fall mottagaren är ett företag, en organisation, eller dylikt spelar affärsidé, policy, riktlinjer, åskådning med mera en avgörande roll för tolkningen. Mottagarens intressen och föreställning om sändaren är naturligtvis också betydelsefulla för hur tolkningen av meddelandet sker.

Vi kan göra kommunikationen mer komplicerad genom att koppla ihop ett antal människor, datorer och annan utrustning. Det handlar ytterst om kommunikation mellan människor, där tekniken är ett hjälpmedel.