Niklas

Krematoriearbetare, det är min stora dröm att bli det och jobba med ugnarna.
Elden är intressant. Den är mäktigt på något sätt. Jag gillar att ta hand om folk, jag gillar närheten, att ha kontakt med personer och nu tänker jag inte på dom som ligger i kistorna utan anhöriga. Dom som känner mig tycker jobbet låter otäckt. Men jag tänker inte så, döden slutar ju med att antingen eldas kistan upp eller så åker den i graven med en gång.

Jag har epilepsianfallet och handikappet… så varför ska man ha drömmen när allting ska hindra mig?
Jag tror på drömmen. Men å andra sidan tror jag inte på den för mitt handikapp är ett hinder. Dom tror att kistorna är för tunga för mig, men hur sjutton ska dom kunna veta när jag inte har testat än.
Jag hoppas på den dagen som en endaste liten krematoriearbetare säger till mig att du kan få en praktikplats, jag kommer att göra kors i taket…jag kommer bli överlycklig

<<< Tillbaka