Hur lagras arvsanlagen?
I cellkärnan finns det genetiska arvet. Där finns alltså all information om hur kroppen ska byggas upp, till exempel recept på ögonfärg, insulin och mycket mer. Människor har 23 par kromosomer, sammanlagt 46 stycken. Hälften har man ärvt från sin pappa, hälften från sin mamma. Varje kromosompar består alltså av en kromosom från pappa och en från mamma. Anlagen ligger på samma plats i kromsomparen, till exempel ligger ett av anlagen som styr ögonfärg på par nummer 15.
I varje kromsom finns en lång molekyl, DNA (deoxiribonukleinsyra), som innehåller den genetiska koden.
Så tydliga som på bilden ovan är kromosomerna bara vid celldelning. Oftast är DNA-molekylen utdragen, som en väldigt lång tråd. I varje cell har man alltså 46 sådan trådar.
DNA-molekylen är uppbyggd ungefär som en stege som vridits runt sig själv. Stegpinnarna är uppbyggda av molekyler som kallas kvävebaser. Det finns fyra sorters kvävebaser: Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin. Varje stegpinne består av två kvävebaser, antingen adenin och tymin eller cytosin och guanin. Dessa kan inte paras ihop hur som helst. Adenin kan bara sitta ihop med tymin (och tvärtom), cytosin kan bara sitta ihop med guanin (och tvärtom). Två kvävebaser som sitter ihop kallas baspar.
En viss bit av DNA-molekylen som ger ett visst anlag kallas gen. Det är ordningsföljden hos kvävebaserna som avgör vad anlaget gör.