Skärning med y-axeln

Vi börjar med att se på några olika parallella linjer i en graf.

De har alla samma riktningskoefficient.

Det som skiljer dem åt är att de ligger på olika nivåer i diagrammet.

I formlerna är det bara taltermen som varierar.

Det måste alltså vara den som avgör var linjen hamnar.

Den röda linjen:   f(x) = 0,5 x + 2   skär y-axeln vid 2.


Den blå linjen:   f(x) = 0,5 x + 0   skär y-axeln vid 0.


Den lila linjen:   f(x) = 0,5 x - 2   skär y-axeln vid -2.

Vi ser att taltermen i formeln är lika med skärningen med y-axeln.

Detta kan man också härleda algebraiskt:
På y-axeln är x = 0.

Sätter man in det i formlerna ovan blir x-termen noll och kvar blir bara taltermen.

Denna skärning med y-axeln betecknas med m.

Nu kan vi sammanfatta den räta linjen i en formel som består av två delar, riktningskoefficienten k och skärningen med y-axeln m.

Formeln för en rät linje blir alltså: y = kx + m

Detta sätt att skriva den räta linjen kallas för k-form.

Den räta linjen på k-form:  y = kx + m