Den första Kejsaren av Kina, Qin, var också den som gav landet dess namn. Han skapade en enad nation av sju stridande kungadömen. För att skydda sitt nya kejsardöme lät han uppföra den kinesiska muren. Den var en väldig befästning som gav upphov till det Kina vi känner idag och vars gränser blivit oförändrade i nästan 2 000 år.
Filmen berättar vem kejsar Qin Shi Huangdi var och skildrar några av hans mest kända gärningar. Den ger dessutom en god bild av hur livet kunde se ut i Kina vid den här tiden. Förutom att filmen skildrar de politiska orsakerna till varför den kinesiska muren byggdes berättar den hur uppförandet gick till.
.
__________________________________________________________________________
Den första Kejsaren av Kina, Qin, var också den som gav landet dess namn. Han skapade en enad nation av sju stridande kungadömen. För att skydda sitt nya kejsardöme lät han uppföra den kinesiska muren. Den var en väldig befästning som gav upphov till det Kina vi känner idag och vars gränser blivit oförändrade i nästan 2 000 år.
Filmen berättar vem kejsar Qin Shi Huangdi var och skildrar några av hans mest kända gärningar. Den ger dessutom en god bild av hur livet kunde se ut i Kina vid den här tiden. Förutom att filmen skildrar de politiska orsakerna till varför den kinesiska muren byggdes berättar den hur uppförandet gick till.
På tvåhundratalet f.Kr. bestod Kina av sju kungariken där alla stred om makten. Folket hade det svårt eftersom arméer ofta plundrade och ödelade landsbygden under sina förflyttningar och strider. Kvinnorna riskerade att bli våldtagna och männen tvingades ofta tjänstgöra som soldater mot sin vilja.
Trots att Qin var son till en konkubin (älskarinna) lyckades han gripa makten vid bara 13 års ålder, då han tog över tronen i riket Qin. Med hjälp av hänsynslöshet och diplomati lyckades han på tjugofem år besegra de sex rivaliserande kungarikena. För att förena Kina och få bättre kontroll över riket lät han rasera de tidigare uppförda försvarsmurarna mellan staterna Qin,
Zhao och Yan. Som titel tog Qin “Qin Shi
Huangdi“ som betyder “Den högste härskaren“. Qin lät därefter utropa sig till Den förste kejsaren. Det fanns många rivaliserande krigsherrar som också ville ta över tronen, men Qin lyckades slå ned de många sammansvärjningar som uppstod för att döda honom.
Den förste kejsaren var medveten om att han satt osäkert på tronen och att han var tvungen att genomföra radikala förändringar för att förhindra att undersåtarna gjorde uppror. På grund av detta beslöt han sig för att ändra på de gamla levnadssätten i hela Kina. Bönderna i norr hade tidigare levt som nomader. Qin tvingade dem att bli bosatta eftersom det då blev lättare att beskatta dem.
Med hjälp av kanaler sammanband han alla större floder och vattendrag. På så vis skapade han världens största vattenkommunikationssystem till lands. Dessutom lät han bygga vägar för att lättare kunna transportera arméer och utrustning till alla delar av kejsardömet. Han standardiserade storleken på vagnarna för att lätt kunna ta ut fasta tullavgifter för dem. Tack vare dessa åtgärder fick kejsaren kontroll över transporterna av jordbruksprodukter, truppförflyttningar och handel i hela kejsardömet.
Skatterna använde Qin till ett annat storslaget projekt - byggandet av kejsarens grav. 700 000 arbetare och hantverkare anlitades för byggandet av graven. I den placerades tusentals terrakottasoldater i naturlig storlek, uppställda för strid. Dessa var soldaterna i den armé som Qin trodde skulle skydda honom efter döden.
Qin bröt mot traditionen hos de kejsare som tidigare valt att stanna i sina palats. Han gjorde totalt fem rundresor runt i sitt land, med syftet att se sina verk, imponera på sina undersåtar och lära sig mer om sitt folk. Kostnaderna för dessa resor (då ett stort följe av soldater och följeslagare reste tillsammans med kejsaren) var enorma och frestade på byarnas redan ansträngda resurser. Missnöjet spred sig allt mer hos det förtryckta folket.
Inrikesproblemen var allvarliga, men ännu mer allvarliga var hotet från nomadstammarna i norr. Dessa gjorde räder in över gränsen och plundrade byarna. Till slut fruktade kejsaren att bönderna skulle bli lämnade sin jord och återgå till nomadlivet. Om detta skedde skulle hans skattesystem inte längre fungera. För att förhindra det genomförde han en jättelik tvångsförflyttning. 120 000 familjer tvingades att lämna sina gamla boplatser i norra Kina, för att istället bosätta sig i de underbefolkade områdena i söder.
Efter tvångsförflyttningarna fick Qin problem med de lärde männen vid hovet. Dessa följde Konfucius gamla läror om att människan i grunden är god. Kejsaren och hans närmaste rådgivare var av motsatt uppfattning; att människan i grunden är ond och behöver en stark och enväldig härskare för att upprätthålla ordningen.
Då de lärde männen ifrågasatte kejsaren offentligt handlade Qin genom att förklara krig mot det förflutna. Han lät bränna eller förstöra alla historiska skrifter som fanns. Syftet var att ta bort alla bevis på Kinas officiella historia, för att på så sätt kunna skapa sin egen historia. Qin lät därefter anklaga de lärde männen för att “vörda det förflutna“. För att statuera ett exempel inför folket och slå ned allt motstånd lät han begrava 460 av de lärde männen levande.
För att få ett slut på räderna från de centralasiatiska nomadfolken lät Qin påbörja arbetet med att binda ihop alla tidigare befästningar som fanns längs rikets norra gräns till en enda lång skyddsmur. Omkring 300 000 arbetare - en blandning av intellektuella, f.d. soldater och krigsfångar - tvingades bygga den kinesiska muren. Tusentals dog till följd av kyla, svält, utmattning och sjukdomar. Liken begravdes inne i muren, där kineserna trodde att de dödas andar skulle hålla vakt mot demoner och fiender. Muren kom i folkmun att kallas “Tårarnas mur“.
Först byggdes 12 meter höga torn som kunde fyllas med proviant och klara en belägring. Tornen bands samman med en sex meter hög mur och stod tillräckligt tätt för att meddelanden kunde skickas mellan dem. Man byggde också signaltorn med ca 18 km mellanrum. Den kinesiska muren utgjorde ett utmärkt kommunikationssystem, där arméer och krigsförråd kunde förflyttas i skydd längs hela riket. Med hjälp av en fast armé som patrullerade längs muren kunde Qin slutligen få kontroll över sitt väldiga rike. Muren bidrog till att förena Kinas stater och ge fred så att man kunde bygga upp sitt välstånd.
Qin Shi Huangdi har fått äran av att ha byggt den kinesiska muren, då han var den som lät sammanlänka de tidigare försvarsmurarna mellan staterna Qin, Zhao och Yan. Dessa byggdes sedan ut mot dubbla längden gentemot tidigare. Men Qins mur var kortare och hade en annan sträckning än den vi kan se idag. Detta beror på att ett flertal senare dynastier har fortsatt att uppföra murar vid nordgränsen.
De mest kända av dessa byggdes under Han- och Ming-dynastierna. Under 100-talet expanderade riket och muren förlängdes avsevärt. Den nuvarande muren är framför allt uppförd under Mingperioden (1368-1644), då hotet från mongolerna var stort. Under Qingdynastin (1644-1912) utvidgades riket så mycket att muren förlorade sin betydelse. Idag sträcker sig den mer än 3 000 km längs Jiayuguan i väster till Shanhaiguan i öster, även om nya fynd visar att den tidvis kan ha varit mycket längre. Den kinesiska muren, vars totala längd är ca 600 mil, räknas idag som ett av världens underverk.
Historiska vändpunkter - Kinas födelse
Filmhandledning
Filmens syfte är att:
