Renässansen

Den egna förmågan
Människan ska glädjas åt livet här och nu. Hon ska njuta av det sköna och det vackra och ta för sig av livet. Allt är möjligt. Renässansmänniskan är intresserad av allting; livet, konsten och vetenskaperna. Hon litar på sina sinnen och sin erfarenhet och ifrågasätter gamla auktoriteter.

Människans möjligheter är obegränsade. Hon skapar själv sin framtid och kan fritt utveckla sin fantasi och sin skaparkraft. Denna individualism får både goda och dåliga konsekvenser. Universalgenier får möjligheter att utvecklas, men också hänsynslösa härskare.

Under medeltiden försökte man skapa en syntes mellan tro och vetenskap, men när kyrkan nu förlorar sitt monopol över tänkandet kommer både vetenskap, filosofi och konst att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

En rad nya upptäckter och uppfinningar gör att synen på världen måste revideras. Kompassen, kikaren, krutet och boktryckarkonsten är bara några av de uppfinningar som öppnar dörren till nya världar. Anatomiska undersökningar förklarar människokroppens mekanism och man börjar intressera sig för psykologiska skeenden. Inom konsten utvecklas perspektivmåleriet och man avbildar människan som hon ser ut.

Hur skildrar författarna människan?
Humanismen betyder en ny och friare livsåskådning. Man återvänder till de antika idealen och antikens människosyn. Man återupptäcker gamla grekiska och latinska manuskript och försöker själva skriva utifrån de antika genrerna epik, lyrik och dramatik. Man betraktar människan som en stolt och fri varelse, med rätt att göra sig gällande i livet.

Under medeltiden har människoskildringen varit grovhuggen. Det har mer varit fråga om karaktärer och fasta typer än om verkliga personer. Ibland har personerna i texterna också fått symbolisera dygder eller laster.

Nu blir de litterära figurerna betydligt mer komplicerade. De blir människor av kött och blod. Många originella och genialiska personer gör sitt inträde i litteraturen. Handlingen utökas med ett psykologiskt skeende. Personerna får ett inre liv och ställs inför moraliska dilemman.

Ofta skriver man också på sitt nationalspråk.