Hormonerna fungerar som budbärare från en cell eller ett organ i kroppen vidare till nästa. Det är dem som t.ex. ser till att kroppen görs redo för strid, de styr våra känslor och vår sexualdrift. När allt fungerar som det ska hjälper hormonerna oss att må bra. Medan hormoner i obalans är farliga för oss och kan leda till t.ex. diabetes. Filmen förklarar hur hormonsystemet fungerar, varför vissa blir sjuka i diabetes och hur det är att leva med sjukdomen.

Diskussionsfrågor

Vilka hormoner aktiveras av kroppen när du blir arg?
Vilka hormonbildande körtlar finns det?
Vad har hypotalamus för funktion?
Varför är sköldkörtelhormoner så viktiga?
Vad är det för skillnad mellan när hormonerna kortisol och adrenalin bildas?
Var finns de s.k. ”Langerhanska öarna”?
Vad har östrogenet för funktion?
Vad heter det manliga könshormonet?
Vad har receptorerna för uppgift?

________________________________________________________________________

Ordlista

Adrenalin och kortisol - bildas i binjurarna, även om kortisol bara bildas på natten. De här två hormonerna aktiveras huvudsakligen av stress. I en stressituation skickar hypotalamus och hypofysen signaler till binjurarna. Impulserna får miljontals adrenalin- och kortisolmolekyler att utsöndras i blodet. Hormonerna aktiverar blodtillförseln till musklerna, ökar hjärtfrekvensen, vidgar luftvägarna, hämmar tarmaktiviteten, höjer blodtrycket och så vidare.
Bukspottkörteln - På bukspottkörteln finns de Langerhanska öarna, med i huvudsak två olika typer av celler som bildar två olika hormoner och därmed framkallar olika effekter i cellerna. De s.k. betacellerna producerar hormonet insulin som har som uppgift att sänka blodsockerhalten. Vid låg blodsockerhalt, hypoglukemi, aktiveras bukspottskörtelns alfaceller. De producerar hormonet glukagon, som ser till att blodsockerkoncentrationen höjs.
Hormoner - kan t.ex. främja kroppens värmeproduktion, reglera blodtrycket och sätta igång sexualdriften. Män och kvinnor har med några undantag samma hormonbildande körtlar: Njurar och binjurar, bukspottkörtel och sköldkörtel.
Hypoglukemi och glukagon Vid låg blodsockerhalt, hypoglukemi, aktiveras bukspottskörtelns alfaceller. De producerar hormonet glukagon, som ser till att blodsockerkoncentrationen höjs. Tillsammans reglerar de båda hormonerna vår blodsockerhalt perfekt.
Hypotalamus och hypofysen - är de högsta styrinstanserna i vårt hormonella styrsystem. De ansvarar bland annat för samordningen av hela hormonsystemet. Härifrån skickas signaler till de hormonbildande körtlarna som sköldkörteln.
Sköldkörteln - stimuleras av hormoner från hypotalamus och hypofysen. Hormonerna den produceras transporteras sedan med blodet till sina förutbestämda målceller, där de sen utövar sin verkan. Sköldkörtelhormonerna är oumbärliga för människokroppens tillväxt, liksom för hjärnans utveckling.
Testosteron - Hos mannen skickar hypofysen ut hormoner som stimulerar könskörtlarna i testiklarna, vilka då producerar hormonet testosteron. I puberteten styr testosteron utvecklingen hos de yttre och inre könsorganen, och senare även spermieproduktionen.
Östrogen - Hypotalamus och hypofysen stimulerar kvinnans äggstockar att producera hormonet östrogen. Östrogen påverkar hur äggcellerna mognar, och hur livmoderslemhinnan byggs upp och bryts ned. Därmed påverkar det även kvinnans menstruationscykel.

________________________________________________________________________

Vad händer när ett hormon aktiverar kroppen?

När ett hormon aktiverar kroppen skickas nervimpulserna till hypotalamus och hypofysen. De skickar i sin tur signaler till binjuremärgen. I binjuren finns binjuremärgen. Där ligger de celler, i vilka adrenalin bildas. Så fort de här cellerna har mottagit signalerna från hypotalamus och hypofysen, utsöndrar de adrenalin i blodet. Därifrån når adrenalinet sedan alla celler i kroppen. Men det är bara målcellerna som har receptorer som adrenalinet kan binda sig till. Receptorerna sitter utanpå cellen och utgör en förbindelse mellan ytan och cellens inre. När ett hormon har aktiverat en receptor, startas en serie aktioner inuti cellen, vilka sen leder till specifika reaktioner i kroppen.

Varför blir vissa diabetiker?

Alla människor har socker i blodet. När du äter tas det upp av tarmen. Sedan transporteras sockret med blodet ut i cellerna där det omvandlas till energi. Insulinet har sin verkan mellan blodet och cellen. Det fungerar som en nyckel som öppnar cellen så att sockret kan komma in. Om nyckeln inte finns, stannar sockret kvar i blodet och kroppen producerar mer socker, för cellen säger att den behöver mer. Det får blodsockerhalten att skjuta i höjden.

Som diabetiker saknar du insulinet genom att bukspottskörteln, som producerar insulin, inte fungerar som den ska. När kroppen inte kan göra eget insulin måste du ta sprutor så du hela tiden har rätt insulinnivå. Det går inte att äta när du vill och du behöver mäta blodsockret kontinuerligt med en blodsockermätare så du vet hur mycket insulin du behöver.

Om du har för lite socker i blodet kallas det hypoglykemi. Då kan du inte koncentrera sig, ser dåligt och får svettningar. Hypoglykemi kan inträffa snabbt och sänka prestationsförmågan till noll. Vid hypoglykemi drabbas i första hand hjärnan, som är beroende av socker. Om blodsockret blir för lågt, slutar hjärnan till slut fungera. Du kan bli medvetslös. I sällsynta fall kan hypoglykemi även leda till hjärnskador eller döden.