Mesopotamien är grekiska och betyder ”mellan floderna”. Namnet beskriver området mellan floderna Eufrat och Tigris i Irak. Man brukar prata om Mesopotamien som platsen för civilisationens födelse. I drygt 2000 år var tvåflodslandet världens mest högtstående kultur. De bördiga slätterna i södra Mesopotamien gav rika skördar och läget mellan alla andra civilisationer gjorde kulturer som Sumer, Assyrien och Babylonien till de allra mäktigaste under långa tider.
Från nomader till bofasta
Omkring år 6000 före Kristus kom en grupp nomadfolk till Mesopotamien och lärde sig att så och skörda. De byggde sina första hem och födde upp boskap. Platsen de bosatt sig på var omgiven av floderna Tigris och Eufrat, där det fanns gott om bördig mark. Idag flyter de här floderna genom länderna Turkiet, Syrien och Irak. Tack vare jordbruket fick människorna spannmål och frukt och djurhållningen gav kött och mjölk. De levde inte längre som nomader utan hade blivit bofasta. Som bofasta fick folket möjlighet att organisera och dela upp arbetet mellan sig. Så uppstod de första yrkena – murare, bagare, skomakare, jordbrukare, präster osv.
Sumererna
Folkslaget sumerer valde att bosätta sig i Mesopotamien. År 4000-2400 före Kristus grundade de många städer, som bl.a. Uruk, Ur, Umma, Nippur och Lagash. Man brukar säga att sumererna är världens äldsta civilisation. Till exempel var de först med att använda hjul på sina transportmedel. På så vis kunde de resa långt för att köpa och sälja sina varor. Sumererna kunde räkna till 60 med hjälp av fingerlederna. Metoden kallas för det sexagesimala talsystemet – och tack vare det har en timme 60 minuter, en minut 60 sekunder och året 12 månader.
Kilskrift – det första skriftspråket
Den första skrivkonsten uppfanns av sumererna och kallas kilskrift. Det var det vanligaste skriftsystemet i Främre Orienten under perioden från omkring 3200 före Kristus till 75 efter Kristus. Med hjälp av kilformade tecken skrev man på lertavlor som sedan brändes. De standardiserade kilskriftstecknen var ursprungligen piktogram (det vill säga att de föreställde bilder) men med tiden blev bilderna så stiliserade att de inte längre gick att känna igen. Totalt bestod kilskriften av cirka 600 tecken.
Babylon
Den mest berömda av alla städer i Mesopotamien var Babylon. Namnet betyder ungefär ”Guds port”. Huvudstaden låg vid floden Eufrat och grundades av kung Hammurabi 1792 år före Kristus. Omkring 200 år senare plundrades staden av hettiterna, varefter kassiterna grep makten över staden. Och så fortsatte det ända tills det var dags för stadens andra storhetstid. Den inleddes när Nabopolassar drev ut assyrierna någon gång på 600-talet före Kristus. Hans son Nebukadnessar II tog över efter sin far. På 500-talet före Kristus lät han bygga om staden och skapa ett av världens sju underverk: Babylons hängande trädgårdar. Under hans tid blomstrade staden och kallades för ”Mesopotamiens pärla”.
Astronomi och astrologi
Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Det är ett av de äldsta vetenskapsfälten som kan spåras ända tillbaka till babyloniernas tid. Tidiga astronomer var ofta även vad vi idag kallar astrologer. Det innebär att de trodde på att planeter och stjärnor hade makt över människornas liv.
Utifrån deras positioner på himlen skapade de horoskop, för att på så vis försöka förutsäga vad som skulle hända.
Gilgamesh-eposet
Världens äldsta nedskrivna historia handlar om hjälten Gilgamesh. Gilgamesh var son till en gudinna och en halvgud. Han var en stilig och tapper kung som trodde att han var odödlig. Gudarna tyckte att kungen var högfärdig så de bestämde sig för att lära honom en läxa och skapade Enkidu, hans rival. Men efter en lång kamp kom Gilgamesh och Enkidu på att det var mindre ansträngande att bli vänner än att slåss. Ishtar var kärlekens gudinna och hon älskade Gilgamesh – men kärleken var obesvarad. Detta ogillades av gudarna som dödade Enkidu som straff. När Gilgamesh insåg att döden fanns blev han galen av sorg. Han bestämde sig för att undkomma döden och fann på botten av havet den eviga ungdomens blomma. Men en orm tog ifrån honom den magiska växten och kungen förlorade för alltid hoppet om att bli odödlig.
