Diktanalys

Tag mig - håll mig...

Vilka är rimmen i dikten?
Jag antar att det inte var så svårt för dig att hitta:
sakta-fakta, stund-blund;
stanna-panna, gå-två;
låga-fråga-våga, hand- land;
ömkansvärd-färd, kropp-opp.

Som du ser rimmar den första raden på den tredje, den andra på den fjärde i ett fast mönster. Det är bara den tredje strofen som skiljer sig något, eftersom den har en extra rad, eller vers eller versrad som det ibland kallas. Dikten har alltså varannanradsrim, och rimschemat blir abab, och i den tredje strofen ababa.

Är rimmen konstruerade och sökta eller diskreta och naturliga?
Ja, det är förstås du, som läsare, som avgör den saken. Själv tycker jag att det här är en dikt som är lätt att ta till sig. Orden är enkla och rimmen känns naturliga. De flesta rimorden är också korta, med bara en eller två stavelser. Det är bara ordet ömkansvärd i den sista strofen som är längre (tre stavelser).

Vilken rytm har raderna?
Om du läser dikten högt, märker du att rytmen förändras under läsningens gång. De två första stroferna har en lite vaggande rytm. Diktens "jag" är svårt sjuk och vill bli smekt och omfamnad på sin sjukbädd. Innesluten i en varm famn - vaggad. Själva rytmen i dikten förstärker den här känslan av stilla vaggande. Läs för dig själv, och du hör den mjuka, smeksamma rytmen. På diktspråk skulle man säga att stroferna har en fallande rytm. Versraderna börjar på en betonad stavelse, och sedan böljar orden på i en jämn lunk. "Tag mig …" - betonad och obetonad stavelse, "Håll mig …" - betonad och obetonad stavelse.

Rytmen förstärks också av upprepningar. Ordet mig återkommer flera gånger i de första två stroferna. "Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta" får rentav något av besvärjande ramsa över sig, tycker du inte? Som dova trumslag … eller hjärtslag!

I den andra strofen är rytmen en annan. "I natt skall jag dö" avslutar tvärt det lugna vaggandet. Det låter nästan som ett skrik eller en trumpetstöt, ett tapto. "I natt skall jag dö" upprepas dessutom på ett regelbundet sätt och inleder varannan versrad. Här är rytmen stigande, d v s versraderna börjar på en obetonad stavelse. Det är orden natt och dö som är betonade. Hänger du med? Det här med fallande och stigande rytm kan vara en aning knepigt, och det är inte heller så viktigt för dig att känna till. Men om du skulle vilja lära dig mer om rytmen i dikter, kan du ta reda på lite fakta om versmått och versfötter.

Den tredje strofen hålls också samman av frågeord. Diktarjaget frågar sig: "… vem ska jag fråga, vart ska jag resa … till vilket land … hur ska jag våga?"

I den fjärde och sista strofen är rytmen något mer oregelbunden. Den sista versraden känns rent av lite korthuggen, eller vad säger du. Den stackars hjälplösa kroppen bärs bort och slukas upp av jorden … och sedan är det slut.

Hur kan man läsa dikten så att rytmen framträder?
Ja, hur läser man dikt egentligen? Och ska rytmen verkligen framträda tydligt? Man ska läsa med inlevelse, säger du kanske. Med känsla. Och det ska man förstås. En dikt vill ju oftast förmedla en känsla.

Men det finns, trots allt, en del små knep man kan ta till när man ska läsa något högt:

Stå upp! Då kan du andas med magen. Det gör rösten fylligare och tonläget mörkare.

Börja läsa på en utandning Det bidrar också till att rösten blir mörkare och mjukare. Dessutom motverkar det nervositet. Pröva! Märker du att det blir lättare att andas lugnt och djupt under läsningen?

Läs igenom dikten innan du ska läsa upp den. Bekanta dig med diktens rytm och innehåll. Läs dikten flera gånger, både tyst och högt. Ibland kan det vara en god idé att stryka under de ord som man vill betona särskilt.

Om du tar dig tid att lära dig dikten så gott som utantill, så kan du också under läsningens gång kosta på dig att ta ögonkontakt med publiken.

Artikulera väl Du ska förstås inte överdriva, men det är viktigt att varje ord går fram.

Om du har försökt dig på att läsa dikter högt, så har du säkert automatiskt anpassat röstläget och tempot till diktens innehåll och stämning. Det finns ju så många olika sorters dikter. En sådan här dikt skulle du säkert läsa med ett mjukt, dämpat tonfall och i ett lite långsammare tempo. Rytmen skulle du nog inte markera alltför tydligt, även om du skulle försöka få lite "melodi" i läsningen. Det får ju inte låta för monotont. Varför inte samla bekantskapskretsen för en diktafton?

Varför skrev författaren dikten?
När det gäller den här dikten, så ligger det nära tillhands att söka svaret på frågan i författarinnans eget liv. Harriet Löwenhielm var svårt sjuk i lungsot, eller tbc, och tillbringade sina sista år på olika sanatorier. Hon dog på Romanäs sanatorium i Småland år 1918. Då var hon bara trettio år gammal. Dikter med dem tillhörande teckningar kom ut först efter hennes död. Många av dikterna innehåller tankar på döden, men det finns också de som är kvicka och en aning ironiska. Min första bekantskap med Harriet Löwenhielm skedde genom Beatrice Aurore. Den sjöng vi i skolan någon gång på 60-talet. Du kanske har hört den, den börjar: "I gamla sta´n vid Kornhamnstorg. I Hallbecks antikvariat …"

Han var femton år …

Vad är det som håller samman den här dikten?
Författaren tar hjälp av konjunktionen "och" för att hålla samman dikten. Dikten innehåller inte mindre än sju stycken "och". Ett sådant stilistiskt knep kallas för polysyndes, som betyder just "många bindeord".

Frasen "femton år" fungerar också som en sammanhållande länk. Frasen förekommer tre gånger. Det här stilgreppet kallas upprepning, men det kände du säkert redan till.

Författaren knyter också ihop början och slutet på dikten genom frasen "Han var galen". Det kallas för cirkelkomposition och är ett sätt att skapa en sammanhållen helhet i en text.

Vilka ord fungerar ungefär som rim?
När du läser dikten högt hör du att en del av orden som ligger intill varandra börjar på samma ljud; "sköt" och "själv" inleds med samma ljud, liksom "pommes frites" och "pengar". Sådana bokstavsrim kallas allitteration.

Finns det något budskap i dikten?
Olika läsare tolkar in olika budskap i en och samma dikt. Det viktigaste budskapet i den här dikten - så som jag ser det - är att saker och pengar inte är vad en tonåring behöver först och främst. Pojken i dikten var van att få vad han ville, men han var ändå olycklig. Dikten berättas med ett litet oförstående, undrande tonfall, kanske från föräldrarnas synvinkel. Berättaren visar ingen förståelse för att pojken tog sitt liv. Pojken fick ju allt han pekade på.

Säkert speglar den här dikten många tonåringars liv idag. Ungdomarna får allt vad de pekar på, men lider brist på omtanke, kärlek och kanske också gränsdragningar från de vuxna.

Efter anfall

Vilken sjukdom har pojken?
Här får det bli en vild gissning från min sida. Men ordet "anfall" för tankarna till epilepsi. Kanske har pojken en hjärnskada som gör att han drabbas av epileptiska anfall. Kanske har ramlat och skadat sig under ett anfall. Dikten antyder i alla fall att det är något allvarligt fel på pojken.

Vad symboliserar skördemannen?
Skördemannen får ofta fungera som symbol för döden. Jämför gärna den här dikten Bo Setterlinds Döden tänkte jag mig så.